Islamistiska organisationer var på många håll snabbast ut med hjälp till nödställda. Men deras bistånd är kontroversiellt – de utnyttjar läget för egen politisk vinning, för att vinna folks hjärtan och underminera myndigheterna kamp mot extremismen, hävdar deras motståndare.

– Förbjudna grupper ska inte tillåtas besöka översvämmade områden, vi kommer att gripa deras medlemmar som gör insamlingar, sade inrikesminister Rehman Malik till Reuters på fredagen.

Men skeptiker säger att rörelserna bara byter namn för att kunna fortsätta, och att myndigheternas iver att stoppa dem kanske egentligen bara är måttlig.

Sverige bidrar med ytterligare 60 miljoner kronor – tidigare har 80 miljoner kronor utlovats i katastrofbistånd. Enligt Sida är därmed det svenska humanitära biståndet till Pakistan över 220 miljoner kronor.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon betecknade i torsdags katastrofen som en ”tsunami i slowmotion” och vädjade till världssamfundet att uppnå målet på omkring 460 miljoner dollar – cirka 3,4 miljarder kronor – i katastrofhjälp för de närmaste tre månaderna. Efter mötet sade FN att man nu fått in 55 procent.

EU har höjt anslaget till mer än 1,3 miljarder kronor och USA till cirka 1,1 miljarder kronor. Ärkefienden Indien har lovat 5 miljoner dollar.

20 miljoner människor beräknas vara drabbade av översvämningarna och jordskreden i Pakistan. FN har uppgraderat det antal som är i direkt nöd: 4,4 miljoner människor saknar tak över huvudet och 8,8 miljoner är i akut behov av hjälpinsatser.

Att följderna av monsunen blivit så enormt svåra i Pakistan beror på att folk bosatt sig på flodstränderna, konstaterar FN:s katastrofförebyggande organ ISDR.

Även skogsbränderna i Ryssland, jordskreden i Kina och torkan i Niger visar att samhällen alltmer tillåts växa just i riskområden.

– Bosättningars sårbarhet ökar och hanteras ännu inte av regeringarna, säger ISDR-chefen Salvano Briceno, som dock lovordar varningssystemet och krishanteringen i Pakistan.