Vatten var ett problem för de pakistanska bönderna före översvämningen. Då hade de inte tillräckligt. Nu har det livsnödvändiga vattnet ödelagt odlingar.
Översvämningen är mycket större än bonden Sabir Hussein hade kunnat föreställa sig i sina vildaste fantasier. På ett ögonblick blev gården som varit i familjens ägo i 40 år bortspolad och 2 000 kvadratmeter odlingar med ris och sockerrör förstördes.
– När vattnet drar sig tillbaka kan vi återställa åkrarna om vi får hjälp från myndigheterna. Men nästa år blir det svårt att odla någonting, säger Sabir Hussein.
Dagens Nyheter träffar honom på en väg i Muzaffargarhdistriktet. Där har han suttit i dagar tillsammans med andra bönder och spejat ut över vattnet som täcker jorden. De få husdjuren männen har lyckats rädda står bundna vid träd.
– Det är omöjligt att säga när vi kan börja odla marken igen. Jag har ingen aning, säger Ghulam Yasin, en av de andra bönderna.
Jordbruk är allt männen kan och de vet därför inte hur de i fortsättningen ska säkra sina familjer en inkomst.
Dessvärre är de inte ensamma: Jordbruk var den huvudsakliga inkomstkällan för 80 procent av hushållen som drabbades av översvämningarna i Pakistan, enligt FN.
Över hela landet har översvämningarna utplånat odlingar. Bara i provinsen Khyber-Pakhtunkwha i nordväst är 71 procent av risodlingarna ödelagda.
De förstörda odlingarna kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för Pakistan där jordbruk utgör en femtedel av BNP och sysselsätter mer än var fjärde invånare.
Redan före naturkatastrofen klarade inte Pakistan att producera tillräckligt med mat åt landets invånare. Priserna på basmatvaror har dessutom stigit med 35 procent det senaste året.
I våras publicerade FN:s livsmedelsprogram (WFP) en rapport som slog fast att 48 procent av pakistanierna inte visste på vilket sätt de skulle klara att få i sig tillräckligt med kalorier.
Efter översvämningen kommer situationen sannolikt att förvärras.
Bönderna vid vägkanten i Muzaffargarhdistriktet märker redan att priserna på marknaden har ökat sedan översvämningen.
– Vi kan köpa 40 kilo mjöl för 5 000 rupier. Det normala priset är 1 000 rupier, säger Sabir Hussein.
Förutom odlingar har han också mist tre djur i katastrofen. Nu har han bara en vattenbuffel kvar.
Han är inte ensam. Överallt i de översvämningsdrabbade områdena ligger djurkadaver och ruttnar. Runt 200 000 kor, får, vattenbufflar, getter och åsnor har redan bekräftats vara döda eller saknade, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Varje förlorad ko eller get är en katastrof för de berörda bönderna, säger Julias Jackson på FAO i Pakistan:
– Husdjuren är en investering och resultatet av ett helt livs besparingar. De fungerar i många fall som mobila minibanker. I goda tider ger de en inkomst och i dåliga tider kan de säljas. De bidrar till att förse hushåll med mjölk och kött och de används för att plöja jorden, säger han till DN.
I Punjabprovinsen, där Muzaffargarhdistriktet ligger, finns den största delen av Pakistans jordbruk. Provinsen är dessutom känd för sina mangofrukter – som troligen är bland de sötaste i världen.
De är klara att skördas nu, men mangoträden står delvis under vatten och stammarna ruttnar.