Enligt polisen hade 149 döda hittats efter olyckan. Det exakta antalet ombord var oklart: 150 enligt flygbolaget, 152 enligt den civila luftfartsmyndigheten: 146 passagerare och sex besättningsmedlemmar.

Räddningsarbetet var svårt eftersom planet — och olycksoffren — blev så illa tilltygade och nedslagsplatsen låg på en skogig sluttning ett gott stycke från närmsta väg. Förkolnade likdelar låg strödda bland vrakspillrorna.

– Vi ropade för att höra om det fanns någon som levde, men vi hörde ingenting, sade räddningsarbetaren Arshad Javed, som beskrev en fasansfull räddningsinsats.

Den pakistanska tv-kanalen Geo visade hur anhöriga väntade på besked vid flygplatsen i Islamabad, samtidigt som helikoptrar hovrade nära olycksplatsen.

Planet, som flög från Karachi, drabbades av slagregn och dålig sikt när det flög in mot Benazir Bhuttos internationella flygplats. Vittnen hann se det på för låg höjd före kraschen, innan de hörde skrällen.

– Jag såg ett tjockt rökmoln och lågor överallt och det var stora flygplansbitar som rullade nedför berget, berättade Wajih-ur Rehman, bosatt i stadsdelen E-7 vid foten av Margallabergen, där planet störtade.

I det välbeställda området bor delar av Pakistans elit och många inflyttade västerlänningar.

Flygplanet flögs av flygbolaget Air Blue. Enligt tjänstemän hade besättningen instruerats av flygledningen att inte följa den vanliga inflygningsrutten till flygplatsen, men piloterna hade fått klartecken för landning.

Tidiga uppgifter om att överlevande hade räddats kunde inte bekräftas av personal på olycksplatsen, där flygplanet av modell Airbus 321 störtat.

Flygolyckan uppges vara den allvarligaste i Pakistan på 18 år. En nationell sorgedag har utlysts.