New York Times har kommit över den internrapport som innehåller utkastet till överenskommelsen.
Av rapporten framgår att USA:s försök att få Europa med på tåget mot terrorism går framåt. Sedan den 11 september för snart sju år sedan har Bushadministrationen bett EU om personlig information om misstänkta "terrorister".
"Europa har normalt sett mer stringenta lagar för hur regeringar och affärsrörelser får samla in och överföra sådan information", konstaterar tidningen. Men uppger i nästa mening att de europeiska och amerikanska förhandlarna, som dryftat frågan sedan februari i fjol, nu är nära en "bindande internationell överenskommelse".
Överenskommelsen kommer att slå fast att europeiska regeringar och företag på laglig väg får dela med sig av personliga data till USA. På samma sätt får USA för europeerna uppge personliga data om enskilda individer.
Rapporten har skrivits gemensamt av å ena sidan amerikanska inrikessäkerhets-, utrikes- och justitiedepartementen, å den andra sidan EU-kommissionen.
Frågan är sprungen ur amerikanskt missnöje. Dels över att EU inte velat dela med sig av kunddata från flygbolag med utomeuropeiska flighter. Dels att Brysselbaserade Swift (Society for worldwide interbank financial telecommunication), som spårar globala banköverföringar, inte släppt uppgifter över Atlanten.
Amerikanska utredare ville ha uppgifterna till att spana efter "misstänkt aktivitet", men flera EU-länder opponerade sig med att detta skulle kränka den inhemska lagen.
Till New York Times säger Stewart A. Baker, politisk sekreterare på departementet för inrikes säkerhet, att det är viktigt att se till att privata företag inte kommer i kläm genom att tvingas till fel saker.
- Globalisering innebär att allt fler företag kommer att fastna mellan amerikansk och europeisk lag, säger Baker till tidningen.
En överenskommelse som gör det lättare att kasta personlig information mellan kontinenterna har fått fart på europeiska försvarare av den personliga integriteten. New York Times citerar nederländska Sophia in't Veld, ledamot I EU-parlamentet.
Hon säger att en överenskommelse skapar "svepskäl att fritt dela personliga data med vem som helst". Hon kräver därför att överenskommelsen tydliggörs ner i minsta beståndsdel.
Bland de punkter som sidorna redan enats om finns den att upplysningar om ras- och religionstillhörighet, samt politisk övertygelse, hälsa eller "sexliv", bara får användas om "inhemsk lag tillhandahåller tillräckligt skydd". Men, skriver tidningen, ingenstans står det hur detta tillräckliga skydd ska se ut. I stället är det upp till varje enskilt land att se till att regeln efterlevs.
Nu försöker förhandlarna komma överens om ett minimum av personliga rättigheter som ska skyddas. Tillgången av informationen ska begränsas till "behöriga individer med ett identifierat uppsåt", står det i utkastet.
En av flera frågor som inte är löst är hur europeiska personer kan hävda sin rätt gentemot jättestaten USA. Om amerikanska regeringen exempelvis felaktigt nekar folk att komma in i landet eller att ta ett flyg - vad är då deras chanser till upprättelse?
Såväl amerikaner i USA som européer i Europa har hjälp av inhemsk lagstiftning för att stämma staten om de anser sig ha blivit misshandlade. Men utlänningar ingår inte i den grundlagliga "Privacy Act" som amerikanerna själva kan luta sig mot. Det skulle kräva en ny lagstiftning, och en sådan vill Bushadministrationen inte ha.
Det är oklart när överenskommelsen kan bli klar, men amerikanska regeringen vill att det blir före årsskiftet. Om överenskommelsen inte kräver ny lagstiftning, räcker det att Bush sätter sin signatur på den, konstaterar tidningen.