Paraplyorganisation för att hejda protester

Klädda i jeans och gymnastikskor, t-tröja eller tunn skjorta och förhållandevis ofta utrustade med ett hopvikbart paraply i klatschig turkos färg patrullerade de torget med spanande blickar och spända anleten. Beredda att slå ned varje protestyttring eller ceremoni som påminde om vad som hände för 20 år sedan.

Några hade en liten brosch på bröstet med den kinesiska flaggan. Civilklädda militärer, upplyste en ung man, som kommit för att se när flaggan halades vid solnedgången.

– De civila är så många i dag, sa han, innan en man med stram hållning och klädd i svart skjorta och skor med gummisula gled förbi för att lyssna närmare på samtalet.

Det var ingen dag för ingående intervjuer. Den kines som på torget talade med utlänningar någon längre tid riskerade att frågas ut. Den utländska pressen var dessutom bannlyst från Himmelska fridens torg, där fickor tömdes och pass och visum skulle kontrolleras vid inpassering. Väskor och anteckningsböcker synades.

Också den kinesiska säkerhetsapparaten har sina fläckar – men inga som ledde till störda ritningar. Något tusental flanörer såg solen gå ned väster om torget, innan de gick hem. Busslaster med t-tröjeklädda civilspanare transporterades kort senare i väg för öppna fönster i säkerhetstjänstens blåvita bussar. Ytterligare en känslig årsdag var över.

Det var 20 år sedan den kinesiska ledningen beslöt att ta till militärt våld för att slå ned hårt mot de demonstrerande studenterna på torget, varvid hundratals, kanske tusentals dödades. Hur många som dog och vilka de var har ännu inte gjorts offentligt.

Massakern kallas numera ofta en ”incident” i Kina om den över huvud taget omnämns. Händelsen avhandlas på mellan en mening och ett par sidor i de böcker som studeras i kinesiska skolor, alltid formulerat i enlighet med partilinjen, aldrig ett ord om att Folkets befrielsearmé öppnade eld med skarp ammunition.

På torsdagen förbigick det officiella Kina årsdagen med tystnad, utom då den kinesiska ledningen riktade ”starkt missnöje” mot att USA:s utrikesminister Hillary Clinton uppmanade Kina att publicera namnen på dem som dödades för 20 år sedan.
Gör det både ”för att ta lärdom och läka såren”, sa Clinton.

Grundlösa anklagelser mot Kina, sa den kinesiska ledningen.

Utanför torget, på väg hem och utom synhåll från männen med turkost paraply var det lättare att föra ämnet på tal.

– Jag vet vad det är för datum i dag, jag hade en vän som dog på torget för 20 år sedan, men de unga vet ingenting, sa en man som lät rösten tränga ut genom ett öppet fönster i Pekingkvällen.