Världen

Partiets grepp om medierna hårdnar

En tidigare kritisk tidning har blivit maktens megafon. Nyheterssändningar i tv är platsen för frivilliga erkännande – senast i raden var svenskarna Peter Dahlin och Gui Minhai. Kinas grepp om medierna hårdnar. Landet rankas i dag som 176 av 180 på listan över pressfrihet.

Söderns Veckoblad vägrade gå i ledband och var länge känd för sina granskande reportage. För tre år sedan protesterade journalisterna öppet mot censuren. I dag faller den in i kören av kinesiska medier som hyllar ledaren Xi Jinping och det styrande Kommunistpartiet.

– Vi skäms, säger den ena av de två medarbetare som DN träffar. Tidningens tidigare stolthet har gått förlorad. Vi måste alltid tänka på att det vi publicerar gör Xi Jinping glad.

Sedan en ny chefredaktör plockades in från den statliga sektorn går tidningen inte längre att känna igen.

– Den nye redaktören är stolt för att våra artiklar används i propagandan, säger den erfarne journalisten uppgivet.

Han har 20 år i yrket och i likhet med sin yngre kollega vågar han inte stå med sitt namn av rädsla att råka illa ut.

Nanfang Zhoumo, som tidningen heter på kinesiska, är ett tydligt exempel på hur propagandadepartementet och censuren under partiordförande Xi Jinping på relativt kort tid tystat tidigare kritiska röster. Kina rankas i dag på plats 176 av 180 på en lista över pressfrihet av Reportrar utan gränser.

Ett bråk på Söderns Veckoblad om en kritisk ledarartikel i januari 2013 ledde till att chefen för propagandadepartementet i provinsen Guangdong på egen hand skrev om artikeln så att den i stället prisade Kommunistpartiet. Det ledde till protester bland läsare och journalister på gatan utanför tidningshuset i Kanton i södra Kina.

I dag är Söderns Veckoblad en spillra av sitt gamla väsen som granskare. En del av journalisterna slutade efter bråket om censur. Andra har tappat ambitionerna i takt med direktiven uppifrån. Vissa arbetar fortfarande idogt för att kunna publicera vad de kallar för äkta journalistik, men de jobbar i motvind.

Nyligen hyllades Xi Jinping över fyra sidor i tidningen för att markera ledarens tre år vid makten. Påbudet kom uppifrån. För att balansera bilden hade redaktionen förberett tre avslöjanden inom miljö, näringsliv och finans, men alla artiklarna censurerades. Förklaringen som gavs var att de kunde leda till oroligheter i samhället.

Söderns Veckoblad får dagligen uppemot tio förhållningsorder uppifrån som måste följas. Det handlar om de politiska ledarna, känsliga årsdagar och ämnen som ständigt undanhålls allmänheten.

– Direktiven säger inte bara vad som är förbjudet att rapportera, utan också hur annat material ska hanteras, som att rubriken med Xi Jinping måste ligga överst på förstasidan, säger den yngre journalisten.

Hon ler åt nyhetsvärderingen på statliga nyhetsmediers webbsidor, där det numera inte är ovanligt att se Xis namn i de tre eller fyra artiklar som ligger överst på sidan.

– Det skapar en förljugen bild och det blir bara värre hela tiden. Ledarna lurar sig själva också. De tror att de är starka och att om man bara säger en sak hundra gånger så tas den till slut som en sanning, säger hon.

Kommentarerna i fälten under artiklarna måste också vara positiva. Finns det inga är det redaktörens ansvar att se till att det skrivs några.

Svängrummet minskar successivt för Söderns Veckoblad. Tidigt i höstas tvingades ett 50-tal medier att skriva under ett avtal om att lova att inte publicera eller sprida åsikter som förstör imagen av Kommunistpartiet eller landet.

Vad som tidigare inte fick tryckas i tidningen kunde medarbetare publicera på sina egna mikrobloggar, men med partiets nya regler för självcensur och växande kontroll över internet har det förbjudits.

På Söderns Veckoblad finns det en chef vars uppdrag det numera är att läsa medarbetarnas mikrobloggar och se till att bloggar med kritisk ton raderas.

– Chefen har ringt hem till mig ett tiotal gånger och bett mig ta bort mina blogginlägg. Jag tycker synd om honom. Han måste hålla koll på vad medarbetarna publicerar också efter klockan tolv på natten, säger den yngre medarbetaren.

– Klimatet har blivit helt annorlunda. Privat pratar de anställda om förändringen. Men det är väldigt få som nu för tiden vågar säga något kritisk på våra möten på tidningen, konstaterar den äldre av journalisterna.

Av 17 ämnen som brukar leda till censur – från fängslade advokater och oliktänkande akademiker till Tibet och aktivism på gräsrotsnivå – har kontrollen ökat inom elva områden efter att Xi Jinping tillträdde 2012, enligt den amerikanska ideella organisationen Freedom House.

De känsligaste ämnena är skandaler om ledarnas privatliv.

Vi är förbjudna att göra undersökande reportage om alla politiker som har en befattning som biträdande minister eller högre. Det betyder att det på nationell och provinsiell nivå är flera tusen personer som vi inte får granska, förklarar journalisterna.

– Men jag vill inte ge upp, utan tänker att jag måste stå ut med det här, säger reportern med över 20 års erfarenhet.

Men tyvärr, tillägger han, tillhör Nanfang Zhoumo inte längre de bästa tidningarna.

Fakta. Läsarna blir färre

Nanfang Zhoumo, Söderns Veckoblad, publicerade ihop med två systertidningar under många år granskande reportage som fick en stor läsekrets för att den vågade ta upp frågor som kritiserade inflytelserika personer och myndigheter.

Efter ett bråk om censur och öppna protester för tre år sedan har tidningen tvingats in i kören av medier som prisar ledaren Xi Jinping. Antalet läsare minskar.

Källa: DN