Efter en dag av oklara och motstridiga uppgifter tycktes det som om det påstådda militära upproret i Georgien hade slagits ner.
Enligt president Micheil Saakasjvili var myteriet ett kuppförsök understött av Ryssland. Men enligt Moskva var det hela ett försök av Saakasjvili att avvända uppmärksamheten från regimens eget misslyckande. Huruvida det alls har inträffat någon resning mot regimen har inte kunnat bekräftas av oberoende källor. Västdiplomater i huvudstaden Tbilisi säger till DN att det möjligen kommer att klarna först om några dagar.
Vad som är säkert är att nio månader efter sommarens georgiskt-ryska krig, då Georgien slutligen förlorade kontrollen över provinserna Abchazien och Sydossetien till Ryssland, har den georgiske presidenten ännu inte lyckats med att återskapa politisk stabilitet i landet. Sedan en månad pågår permanenta demonstrationer i Tbilisi, och huvudgatan Rustaveli är blockerad av oppositionen.
Dag för dag minskar demonstranternas antal, men det beror enligt bedömare inte på ökat stöd för Saakasjvili, utan snarare på att inte heller oppositionen har någon större trovärdighet. Regimen skulle enkelt kunna röja undan barrikaderna på Rustaveli, men Saakasjvili vill inte blotta sig för nya anklagelser om att diktatoriska tendenser.
Saakasjvili förklarade under tisdagseftermiddagen: ”Läget är under regeringens kontroll”. På den georgiska militärbasen Muchrovani, ett par mil från Tbilisi, där en stridsvagnsbataljon ska ha avsagt sig lojaliteten med regeringen, rapporterades situationen vara lugn.
Regeringstrogna pansarförband och helikopterburna hade tidigare under dagen setts förflytta sig mot Muchrovani. Regeringens talesmän hävdade att det misslyckade upprorsförsöket kom efter att inrikesministeriets säkerhetstjänst avslöjat ett Moskvastött militärt kuppförsök mot Saakasjvili.
Enligt en videofilm som regeringen visat upp påstod kuppmännen att de räknade med stöd av 5.000 ryska soldater och medlemmar i den ryska säkerhetstjänsten. Syftet med kuppen, hörs ledaren Gia Gvaladze, en tidigare chef för ett spetsnaz-förband, säga på filmen, var att återförena Georgien med Ryssland. Flera av landets ledare – som Saakasjvili – skulle likvideras. Kuppen skulle iscensättas den 7 maj, dagen efter att den västliga försvarsalliansen Nato skulle inleda en militärövning i Georgien. Den tidigare starke mannen i provinsen Adzjarien, Aslan Abasjidze, sedan fyra år bosatt i Moskva, skulle enligt denna version installeras som ny ledare i Tbilisi.
Flera deltagare i den avslöjade konspirationen ska ha gripits, däribland ett antal högt uppsatta militärer och namngivna tidigare ministrar.
Mamuka Gorgisjvili, befälhavare för den upproriska bataljonen, sade till den ryska nyhetsbyrån Interfax att han ville ha ”en dialog mellan makthavarna och oppositionen”. En av de utpekade kuppmakarna, ex-arméchefen Gia Karkarasjvili, kommenterade den påstådda konspirationen: ”Georgien är i dag i händerna på sjuka människor, som själva skriver manuskript, själva agerar, och sedan spelar in en film som sedan visas för att skrämma allmänheten”.
Inte heller den oppositionella förra parlamentstalmannen Nino Burdzjanadze var imponerad. Hon ansåg det vara uteslutet att georgiska militärer skulle delta i ett ryskt scenario.
En annan oppositionell, David Gamkrelidze, kallade tisdagens händelser för ”enmansteater”.
Från ryskt håll avfärdades de georgiska anklagelserna som ”galna”. Den ryske ambassadören vid Nato Dmitrij Rogozin ansåg att upproret i Georgien var en följd av presídent Saakasjvilis ”galna politik”.