När kommunismen föll för tjugo år sedan var frågan vilken ställning den katolska kyrkan skulle få i det nya Polen som växte fram. Kyrkans anspråk var höga, kyrkan hade ju varit polackernas moraliska stöd under kommunistdiktaturen.
I två decennier har en strid om inflytandet pågått med det civila samhället. Forskaren Andrzej Kaluza vid det tyska Poleninstitutet i Darmstadt menar att kyrkan allt mer hamnat på defensiven.
– Kyrkan har gjort många fel de senaste tjugo åren och har inte funnit sin plats i det demokratiska samhället. De senaste åren har vi kunnat se snabba förändringar, säger han.
Andrzej Kaluza säger att under kommunisttiden utgjorde kyrkan en fristad även för icketroende. Den drog till sig intellektuella, nu stöter den ifrån sig samma intellektuella genom sin halsstarrighet.
– De som står för dialog är få och det kommer inga nya, säger han.
Kyrkans påtryckningar ledde till en sträng abortlagstiftning i början av 90-talet, nu handlar debatten om huruvida staten ska hjälpa dem som vill ha konstgjorda befruktningar.
– Abortlagstiftningen var en missriktad seger eftersom den ledde till så många illegala aborter, och i frågan om konstgjorda befruktningar intar kyrkan en kompromisslös position, säger Andrzej Kazula.
Händelserna i somras i samband med den så kallade korsstriden ser han som en milstolpe i utvecklingen.
Efter vårens flygkatastrof hyllade fundamentalistiska katoliker det omkomna presidentparet Kaczynski genom att vaka vid ett enkelt träkors placerat framför presidentpalatset.
Kyrkan försökte valhänt att ingripa och till slut uppstod motdemonstrationer.
– Det var en milstolpe eftersom protesten inte kom från uttalade motståndare till kyrkan, utan från studenter som själva varit aktiva i kyrkan. De kom från samhällets mitt. Det borde göra kyrkan orolig, säger Andrzej Kaluza.
Kyrkans tillbakagång återspeglar sig i de regelbundna undersökningar som görs av det polska opinionsinstitutet CBOS. Även om över 90 procent av polackerna betraktar sig som troende så går allt färre regelbundet i kyrkan.
– Bland unga människor har det minskat tydligt de senaste tjugo åren, även bland invånarna i de största städerna, säger Miroslawa Grabowska, som ansvarar för CBOS mätningar.
CBOS kunde också registrera hur menligt korsstriden drabbade kyrkans anseende.
Forskaren Andrzej Kaluza säger att ytterligare en viktig faktor är förre påven Johannes Paulus II:s död för fem år sedan.
– Påvens död var av central betydelse. Sedan dess är kyrkan i princip utan ledning, folk vet inte vem de ska lyssna på, säger han.
Kan inte kyrkan vända utvecklingen?
– Det finns ansatser att hitta nya vägar och öppna sig för unga. Men prästerna kommer i allmänhet från landsbygden eller de mindre städerna och det är svårt för dem att nå människorna i de stora städerna.
Så hur ser Polen ut om 10–15 år?
– Bland dem som är under 40 år tror jag att de praktiserande troende kommer att vara i klar minoritet. Det blir som i Spanien och andra länder i väst, säger Andrzej Kaluza.