Det är en polsk folksport att sjunga klagovisor, det sägs att polackerna alltid är missnöjda med något. Det gäller uppenbarligen inte EU. I de regelbundna mätningar som EU gör kring inställningen till unionen återfinns Polen sedan EU-inträdet för sju år sedan alltid i toppskiktet.

– Polackerna är mycket proeuropeiska, men de känner inte till så mycket om EU, konstaterar Aleksander Fuksiewicz, EU-expert på tankesmedjan Instytut Spraw

Publicznych som tillsammans med den ledande dagstidningen Gazeta Wyborcza startat en internetsajt om det polska ordförandeskapet.

Aleksander Fuksiewicz berättar att tidningarna generellt sett skriver mycket lite om EU i tron att läsarna inte är intresserade.

– Ett resultat är att inte heller dåliga nyheter når oss. Om du skulle gå ut på gatan och fråga om Greklandskrisen skulle de flesta inte veta särskilt mycket, säger han.

Aleksander Fuksiewicz tror i stället att det som skapat den EU-positiva hållningen är det man ser – de stora infrastrukturprojekten som drivs med miljardstöd från EU:s fonder.

Skyltarna med EU-emblemet är väl synliga vid de nybyggda motorvägarna. Nyligen började bygget av en ny tunnelbanesträcka i Warszawa och den blå EU-fanan vajar tillsammans med den polska utanför den paviljong där planerna ställs ut.

Mer pengar är också att vänta. Enligt ett aktuellt förslag från EU-kommissionen får Polen 80 miljarder euro till olika utvecklingsprojekt under åren 2014 till 2020.

– En annan sak som gör folk entusiastiska är medlemsskapet i Schengen. Polackerna kan resa fritt utan visum i Europa och det betyder mycket eftersom man reser mer och mer, säger Aleksander Fuksiewicz.

Det polska opinionsinstitutet CBOS mäter också årligen inställningen till EU. Årets notering är drygt 80 procent positiva, något fler än när mätningarna började 1994.
Gapet mellan positiva och negativa var som minst åren före inträdet då EU diskuterades intensivt inför den avgörande folkomröstningen.

Valdeltagandet var ändå lågt, med nöd och näppe uppnåddes den stipulerade miniminivån på 50 procent.

Polen var för några år sedan känd som EU:s ”enfant terrible” och bråkmakare – förhandlingarna om Lissabonfördraget pågick, Polen leddes av bröderna Kaczynski och de hotade in i det sista att sänka fördraget med sitt veto.

Den nya Tusk-regeringen har å sin sida satsat hårt på ordförandeskapet och förberett sig i flera år, Polen är det fjärde östlandet efter Slovenien, Tjeckien och

Ungern som leder EU och spåren förskräcker. Lilla Slovenien hamnade i skymundan av efterföljaren Frankrike,  i Tjeckien löpte en regeringskris parallellt med ordförandeskapet och för Ungerns del överskuggades allt av den kontroversiella medielagen.

– Den hade ju inget med EU att göra, men gjorde att Ungern fick en fruktansvärd start. Viktigast för Polen är att visa EU att man är ett fullvärdigt medlemsland. Inte kusinen från landet, inte Tjeckien eller Ungern, säger Aleksander Fuksiewicz.