Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Polens nya väg väcker oro för demokratin

President Andrzej Duda har skrivit under en ny lag som underminerar författningsdomstolen. Han kritiseras för att vara Jaroslaw Kaczynskis marionett.Foto:
President Andrzej Duda har skrivit under en ny lag som underminerar författningsdomstolen. Han kritiseras för att vara Jaroslaw Kaczynskis marionett.Foto: Foto: Czarek Sokolowski AP

Det talas om en ”statskupp” och att demokratin är i fara efter den polska regeringens försök att underminera landets författningsdomstol.

– Just nu är det viktigt att Europa ser vad som pågår, säger Barbara Grabowska-Moroz, språkrör för Helsingforskommittén i Warszawa.

Två månader har gått sedan det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS) vann valet och fick egen majoritet i sejmen, det polska parlamentet.

Segern kom överraskande i ett land som betecknats som ett europeiskt ekonomiskt under; även under finanskrisens värsta dagar fortsatte den polska ekonomin att växa.

Ändå straffades Medborgarplattformen (PO), den liberalkonservativa regeringen som suttit sedan valet 2007. Förvarningen kom redan i maj då PO-presidenten Bronislaw Komorowski förlorade mot den okände utmanaren Andrzej Duda (PiS) i presidentvalet.

Läs Michael Winiarskis analys: ”Kan skada Polens starka ställning”

Förlusterna i årets två val förklaras med att PiS kärnväljare på landsbygden och i de mindre städerna är trogna samtidigt som missnöjda unga väljare strömmat till.

De unga som varit i Västeuropa jämför Polen med länder som England och Tyskland och tycker att utvecklingen går för långsamt.

Inför valet i oktober höjdes varnande röster för att Polen riskerade att bli ett nytt Ungern, att PiS-ordföranden Jaroslaw Kaczynski ville göra som det ungerska regeringspartiet Fidesz och säkra ett framtida maktinnehav genom att kontrollera medier, domstolar och andra demokratiska institutioner.

Efter den nya regeringens rivstart tyckte kritikerna att farhågorna hade varit befogade.

Konstitutionstribunalen, den polska författningsdomstolen, har stått i centrum för debatten.

KT:s uppgift är att granska att alla nya lagar står i samklang med författningen.

Strax före valet utsåg den dåvarande parlamentsmajoriteten fem nya KT-domare, tre skulle ersätta redan pensionerade domare, två skulle ersätta domare som snart skulle gå i pension.

Presidenten Andrzej Duda vägrade att svära in de nya domarna, trots att just Konstitutionstribunalen ansåg att tre av de fem domarna var utsedda i laga ordning. Tribunalen underkände utnämningen av de två domare som skulle ersätta kommande vakanser.

Den nya parlamentsmajoriteten svarade i stället med att utse fem nya PiS-vänliga domare.

Polackerna reagerade mot att presidenten och den nya regeringen inte tycktes acceptera de demokratiska spelreglerna och rätta sig efter besluten i KT.

Under de två helgerna före jul demonstrerade tiotusentals medborgare i flera städer, manifestationerna hade initierats av den nybildade Kommittén till försvar för demokratin (Kod).

Det stoppade inte regeringen. I stället drev man på kortast möjliga tid igenom en lag med nya bestämmelser för Konstitutionstribunalen. För att domstolens beslut ska vara giltiga måste 13 av 15 domare vara närvarande och besluten måste fattas med två tredjedelars majoritet.

Kritikerna – inte enbart oppositionen i sejmen utan även organisationer som Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter (numera Civil rights defenders) och Amnesty international – anser att förändringens syfte är att göra det lättare för PiS-regeringen att driva igenom nya lagar.

Den nya lagen antogs av sejmen vid en nattlig session strax före jul och godkändes av presidenten i måndags.

– Vi vet inte om den nya lagen är kompatibel med författningen och det är också oklart vilka domare som egentligen hör till domstolen. Det hela har blivit så komplicerat att risken är att folk slutar att intressera sig, säger juristen Barbara Grabowska-Moroz till DN.

Hon är språkrör för Helsingforskommitténs sektion i Warszawa.

Saken är anmäld till experterna i Venedig-kommissionen, ett organ som hör till Europarådet.

Även EU-parlamentet ska diskutera situationen i Polen den 19 januari. Parlamentets tyske talman Martin Schulz (S) har liknat händelserna vid en statskupp.

– Det är extremt viktigt att européerna följer vad som händer i Polen, säger Barbara Grabowska-Moroz.

Ingripanden väcker protester

Polens nya regering har sedan den tillträdde gjort en rad uppmärksammade ingripanden. Bland annat anklagas den för att vilja politisera landets högsta domstol.

Lättare driva igenom lagar

Turerna kring Konstitutionstribunalen (KT), den polska författningsdomstolen, har dominerat debatten om PiS-regeringens förehavanden. Den nya lag som presidenten Andrzej Duda godkände i måndags gör det lättare för regeringen att driva igenom nya lagar, hävdar kritikerna.

Dömd leder säkerhetstjänst

Mariusz Kaminski utsågs till ny koordinator för säkerhetstjänsterna trots att han dömts till tre års fängelse för att under PiS förra regeringsperiod ha fejkat bevis mot en misshaglig politiker. Domen hade överklagats och inte vunnit laga kraft, ändå hade inte presidenten några invändningar mot utnämningen.

Minister ville stoppa pjäs

Kulturministern Piotr Glinski ville stoppa premiären på Jelinek-pjäsen ”Döden och flickan” på grund av nakenscenerna. Den nya regeringen vill ha en patriotisk och uppbygglig polsk kulturscen i framtiden.

Reporter förlorade jobbet

Kulturministern Glinski lyckades få den reporter sparkad som ställde kritiska frågor om hans agerande. Hon fick tillbaka jobbet efter en aktion från journalistfacket. Regeringen förbereder en mediereform för de statsägda medierna, innehållet ska bli mer patriotiskt och regeringsvänligt.

Flygutredning bortplockad

Den officiella utredningen om flygkatastrofen i Smolensk, där presidenten Lech Kaczynski, hans hustru och ytterligare 94 personer omkom, är raderad från regeringens hemsida. Enligt rapporten berodde olyckan på en kombination av dåligt väder, ovan personal och hård press på piloterna i det polska planet. Den nye försvarsministern Antoni Macierewicz vill få till stånd en ny utredning där utgångspunkten är misstanken om ett ryskt attentat.

Nattligt intrång i Natocenter

I en nattlig aktion och med hjälp av en förfalskad nyckel tog sig försvarsministern Macierewicz in i Natocentret för kontraspionage i Warszawa i syfte att avsätta chefen Dusza.

Chefer utses av regeringen

Chefer i offentliga förvaltningar ska i framtiden utnämnas av regeringen och inte annonseras ut.

Register över brottslingar

Justitieministern vill upprätta ett register över våldtäktsmän och pedofiler som ska läggas ut på nätet.

Jan Lewenhagen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.