Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Politiker tar strid mot sexuella minoriteter

Den kritiserade anti-gaylagen från S:t Petersburg kan snart bli verklighet i hela Ryssland. Ett lagförslag behandlas i parlamentet i Moskva och flera regioner är i färd med att klubba sina egna versioner.

Kamp mot sexuella minoriteter har blivit ledordet för ryska politiker under våren. Förutom S:t Petersburg har tre andra regioner redan olika versioner av anti-gaylagar.

I veckan införde miljonstaden Novosibrisk ett eget förbud mot homosexpropaganda.

– Det handlar om att skydda den stora majoriteten som inte har något med homosexualitet att göra. De ska inte behöva se gayparader och behöva förklara för sina barn vad som försiggår, säger Alexander Iljusjenko, en av de politiker som ligger bakom förslaget.

Även i huvudstaden Moskva lanserades i veckan planer på en lokal anti-gaylag. Men den föreslagna lagen ska även ”skydda barn mot information av heterosexuell natur”. Moskvapolitikerna uppmanar samtidigt det nationella parlamentet att skynda på sitt arbete med att införa en federal antigaylag.

Medan katolska länder som Spanien och Portugal har infört en­könade äktenskap går det ortodoxa Ryssland alltså i motsatt riktning och minskar rättigheterna för sexuella minoriteter.

Homofobi har präglat Ryssland i århundraden, och Sovjeteran var inget undantag. Då ansågs homosexualitet vara en borgerlig perversion som drabbat den degenererade västvärlden. Enkönat sex var belagt med fängelsestraff ända fram till 1993, då den ökända paragraf 121 i brottsbalken avskaffades – mest för att Ryssland skulle kunna bli medlem i Europarådet.

Men under ytan har den gamla inställningen levt vidare. Ryssland har inga öppet homosexuella politiker, knappt ens några kända artister som klivit ut ur garderoben. Så känsligt är detta ämne fortfarande mer än 20 år efter Sovjetunionens fall.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.