Indianska lokala ledare i Bolivia säger att de kommer att fortsätta kampen mot en omstridd planerad väg genom en nationalpark i Amazonas. Ett våldsamt polisingripande mot en protestmarsch mot vägen har nu vållat flera avhopp från regeringen.
Drygt hälften av den 30 mil långa vägen ska gå genom nationalparken Territorio Indigena Parque Nacional Isiboro Secure, kallad Tipnis. Där bor omkring 15.000 indianer, en ursprungsbefolkning som främst lever av fiske, jakt och jordbruk. De anser att vägen hotar deras existens och livsstil.
Bolivias president Evo Morales, själv aymaraindian och landets första president med indianskt ursprung, har hamnat mitt i konflikten. I augusti startade protestmarschen mot Bolivias huvudstad La Paz. I söndags möttes deltagarna av polis och motdemonstranter vid Yucumo där Amazonas lågland övergår i höglandet.
Motdemonstranterna var andra indianer, bönder och nybyggare från höglandet. Den våldsamma konfrontationen med polis ledde dagen efter till att försvarsminister Cecilia Chacon lämnade regeringen i protest mot polisingripandet. President Evo Morales beslutade då att tillfälligt stoppa vägbygget.
I tisdags avgick även inrikesminister Sacha Llorenti och den biträdande inrikesministern Marcos Farfan, dock inte i protest utan för att ”ta ansvar” för polisens agerande. Även chefen för Bolivias migrationsmyndighet, Maria Rene Quiroga, har avgått i protest.
– Regeringen har skött frågan dåligt, inte följt den egna konstitutionen och internationella konventioner om ursprungsbefolkningars rättigheter, säger Anders Burman, fil dr i socialantropologi boende i La Paz men knuten till Institutionen för globala studier i Göteborg.
– Detta försvagar regeringen och Morales. Och den senaste månaden har han börjat ifrågasättas för att ha visat en kolonial attityd, nästan som tidigare regeringar; han har hävdat att indianernas marsch är illegitim, att den drivs av högerkrafter och att USA ligger bakom, säger han.