USA:s rykte om nonchalans mot demokratin i Latinamerika stärktes sedan stormakten hyllat söndagens presidentval i Honduras som ett ”nödvändigt och viktigt steg framåt”. För Honduras del innebär stödet att krisen kan närma sig ett slut, men tungviktaren Brasilien rasar över USA:s flathet mot kuppmakarna som anordnade valet.
- Vi kommer att hålla fast vid vår åsikt eftersom det inte går att acceptera en kupp, sade Brasiliens president Lula da Silva under ett besök i Portugal.
USA:s åsikt om valet framfördes i ett uttalande från utrikesdepartementet.
Honduras presidentval, som ägde rum fem månader efter det att förre presidenten Manuel Zelaya förts bort av landets militär, blev lyckat på många sätt. Över 60 procent av befolkningen röstade, betydligt fler än 2005.
Det rådde heller ingen tvekan om vem honduranerna ville ha som president — den konservative kandidaten Porfirio "Pepe" Lobo vann överlägset tack vare att han undvikit att smutsa sina händer i landets svårlösta konflikt. Den 27 januari tar Lobo över makten. Perioden fram till dess ses som ett elddop. Det gäller att få omvärlden med på tåget.
Första viktiga anhalt blir omröstningen i kongressen på onsdag då det ska beslutas om Zelaya ska få tillbaka makten fram till det att Lobo tar över. Om så blir fallet kanske de mest upprörda nationerna dämpar sin kritik. Med tanke på att Lobo verkar få USA bakom sig kommer eventuella sanktioner från Brasilien och andra kritiska nationer dock inte att få samma kraftfulla effekt.
Även EU verkar ligga närmare USA:s linje, enligt ett uttalande från EU-kommissionen på måndagen. För Honduras del ser läget nu betydligt ljusare ut än tidigare. Den stora förloraren verkar i slutändan i stället bli USA:s president Barack Obama.
Statskuppen i Honduras har för många i Latinamerika vridit tillbaka klockan till en tid då USA hade ett finger med i allt som hände i regionen. Hundratusentals människor miste livet under 70- och 80-talet till följd av diktaturer, kupper och inbördeskrig.
Även under 2000-talet har USA pekats ut som indirekt inblandat i kupper i både Haiti och Venezuela. Många trodde att Obama kunde få ordning på den infekterade relationen mellan vänsterregeringarna i Latinamerika och USA. När statskuppen genomfördes i Honduras riktades alla blickar mot Obama, som ansågs kunna få Zelaya återinsatt om han bara ville. Att det i stället slutade med att Washington hyllade kuppmakarnas val i helgen gör att Obamas regering nu får jobba i motvind i Latinamerika.