Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

President Sauli Niinistö: ”Varje människa är sitt lands försvarare”

DN träffar president Sauli Niinistö i hans residens Talludden utanför Helsingfors. Residenset är fullt av konst. Tavlan bakom presidenten är av Osmo Rauhala och heter ”Navigaatio – kotiinpaluu”, det vill säga ”Navigering – hemkomst”
DN träffar president Sauli Niinistö i hans residens Talludden utanför Helsingfors. Residenset är fullt av konst. Tavlan bakom presidenten är av Osmo Rauhala och heter ”Navigaatio – kotiinpaluu”, det vill säga ”Navigering – hemkomst” Foto: Roger Turesson

Helsingfors. I år fyller det självständiga Finland hundra år. Det är en historia av överlevnad som nu fortsätter in i en osäker tid. Finlands president Sauli Niinistö anser att i dagens värld av cyberkrig är försvaret man har ”mellan öronen” det bästa skyddet.

– Försvar innebär inte bara att ta vapen i hand. Det innebär också att tänka själv, att vara kritisk, säger Niinistö i en DN-intervju på den finländska presidentens residens Talludden i Helsingfors.

”Vi bygger Finland tillsammans”.

Texten är präntad i vitt på finska och svenska vid byggbarackerna utanför riksdagshuset i

Helsingfors. Renovering av riksdagen pågår och ska bli klar i sommar, lagom till hundraårsjubileet. Den har blivit dubbelt dyrare än det ursprungligen var tänkt.
Finlands demokrati har varit betydligt mer dyrköpt.

Den 6 december har det gått exakt hundra år sedan lantdagen i Finland förklarade landet självständigt från det ryska imperiet. Sedan dess har Finland genomgått ett inbördeskrig, två krig mot Sovjetunionen, en bitter fred, återuppbyggnaden efter kriget – och en närmast enastående utveckling från fattigt efterkrigstida land till ett fullfjädrat nordiskt välfärdssamhälle. EU-medlemskapet 1995 blev kronan på verket i Finlands politiska och ekonomiska integration med Västeuropa.

Då var det ingen som anade att Storbritannien drygt tjugo år senare skulle besluta att gå ur EU, att högerpopulismen skulle skörda nya lagrar i det övriga Europa och att Ryssland skulle invadera ett grannland och annektera delar av dess territorium. För att inte tala om att världens mäktigaste stormakt skulle ledas av en snarstucken och oförutsägbar populist.

Den sortens utveckling är alltid otrevlig för små länder som är beroende av att internationella avtal följs. I all synnerhet för små länder med en över tusen kilometer lång gräns mot Ryssland.

Sauli Niinistö är intresserad av preventiva åtgärder. Det betyder i klartext försvar, något som vi nästan genast går in på när DN träffar presidenten på Talludden, den finländska presidentens residens i Helsingfors. Det ligger vackert på en klippudde på femton minuters avstånd från Helsingfors centrum.

Finland blev självständig under en tid när Europa befann sig i en kaotisk situation. Nu när Finland fyller 100 år är situationen också mycket oklar och oförutsägbar. Ser ni några likheter?

– Inte riktigt. För hundra år sedan hade vi första världskriget och ett Europa där nationalkänslorna svallade. Det gjorde de också i Finland. Det handlade om att bli självständig, att bryta sig loss från en främmande förvaltning. I dag har vi inte krig – åtminstone inte världskrig. Istället har vi krig här och där.

Men samtidigt har vi en situation där Ryssland under de senaste åren har agerat väldigt aggressivt. På en presskonferens med Putin ifjol somras sade ni att vad försvarsviljan beträffar är Finland nummer ett i Europa.

– Ja.

Varför var det viktigt att säga det?

– Det är viktigt och det kommer att bli ännu viktigare. Vi har propaganda som ständigt pågår, hybridkrigsföring, cyberhot och så vidare. Det betyder i praktiken att varje människa är sitt lands försvarare – inte minst mellan öronen. Det är viktigt att medborgarna känner det. Försvar innebär inte bara att ta vapen i hand, det innebär också att man är kritisk, man tänker efter då man tar in information, man reagerar på konstigheter. Att ha en sådan attityd i grunden, att det är viktigt att försvara landet – det är ett värde i sig. Då är man mycket mer kapabel att försvara sitt land också mot dessa hot.

Foto: Roger Turesson

Foto: Roger Turesson

Klarar Finland informationskriget?

– Vi har ju till exempel den här Johan Bäckman. Han har varit mycket aktiv. Men han har inga resultat!

Johan Bäckman är en docent i historia som under de senaste tio åren har förkroppsligat rysk propaganda i Finland. Han låter sig ofta intervjuas i rysk statskontrollerad tv, har grundat en så kallad antifascistisk organisation i Finland och attackerar regelbundet Kremlkritiska journalister.

När Bäckman ställde upp i kommunalvalet i Esbo 2012 fick han 43 röster.

Niinistö småler.

– Det ser ut som att finländarna är mycket kritiska.

Vad beror det på?

– Ja... Kanske man har lärt sig under århundraden att tänka på det viset. Man måste vara lite försiktig.

Mot vad?

– Mot allt. Kanske det har att göra med finländarnas försvarsvilja, att de vill försvara sitt land. Det är inget man har hittat på nyligen, det springer fram ur den finländska erfarenheten från långa tider tillbaka.

Finland har haft allmän värnplikt under hela efterkrigstiden och ungefär 80 procent av alla män avlägger den. År 2013 försökte ett medborgarinitiativ starta en namninsamling för att avskaffa värnplikten. Resultatet blev ett fiasko - av de 50.000 namnunderskrifter som krävs för att riksdagen ska ta upp frågan lyckades man bara samla ihop en bråkdel.

Sverige har nyligen återinfört värnplikten. Vad tycker ni om det?

– Jag tycker att det är bra. Efter årtionden av fred har man börjat inse ett och annat, det gäller inte bara Sverige utan många andra länder inom EU. Man hade kanske glömt att alla inte har samma vackra tankegångar om världens ordning som vi har blivit vana vid här i Europa. Många länder tyckte att det inte längre var så nödvändigt att ha den insikten i bakhuvudet: att något kunde hända. Nu har man insett det. Inte är det bra att man är tvungen att agera så här! Men det är bra att det görs. För det måste göras.

Läs mer: Michael Winiarski: Finland talar vänligt med Kreml – och stärker försvarsmakten

Samtidigt finns det en kritik i Finland mot alla nedskärningar som har gjorts i polis- och gränsväsendet.

– Vad gränsväsendet beträffar var det helt klart att man kunde minska resurserna vid västgränsen efter att både Sverige och vi blev EU-medlemmar. Fram till hösten 2013 var situationen vid östgränsen tydlig och klar, utan större förändringar. Ryssarna skötte gränsbevakningen som de skulle. Sedan ändrades det.

I slutet av år 2015 och början av år 2016 började Ryssland släppa igenom personer utan Schengenvisum till Finland – något som aldrig hade skett tidigare. De flesta ansökte om asyl i Finland, trots att de flesta hade bott i Ryssland i flera år. Många var studerande som uppenbart saknade asylskäl.

– Efter det har vi haft diskussioner om gränsväsendets storlek i Finland. Inom polisen har vi ökat resurserna igen.

Är det tillräckligt?

– Vi har inte stora ordningsproblem i Finland.

I Finland pågår just nu en annan säkerhetsdiskussion. Försvarsministeriet vill införa en lagändring som skulle innebära att till exempel yrkesofficerare och andra personer i nyckelpositioner inom försvaret bara kan ha finskt medborgarskap. Huvudorsaken, som inte sägs rent ut, är att det finns ungefär 20.000 personer med både ryskt och finskt medborgarskap i landet och att antalet personer med ryskt medborgarskap stiger varje år. Samtidigt har Ryssland offentligt meddelat att man ser det som sin plikt att skydda ryska medborgare utomlands.

Själv har Niinistö tagit upp frågan med dubbelt medborgarskap flera gånger. När jag frågar om den byter han från svenska till finska eftersom han i den här frågan vill uttrycka sig så exakt som möjligt.

– Det är helt klart att det finns två olika sätt att se på dubbelt medborgarskap i världen. Vissa länder godkänner dubbelt medborgarskap, andra gör det inte. Om man inte tillåter det själv kan man heller inte ta hänsyn till att andra länder gör det – eftersom dubbelt medborgarskap enligt detta synsätt inte finns. Här måste vi diskutera vilken slags hörsamhetsplikt en person med dubbelt medborgarskap har? Finland betraktar det andra medborgarskapet som jämställt med det finska. Men det kan inte ett land som inte tillåter dubbelt medborgarskap göra. För det landet existerar bara dess eget medborgarskap.

Foto: Roger Turesson

Finlands president Sauli Niinistö deltog i veckan vid en kransnedläggningsceremoni vid Finlandsmonumentet i Finlandsparken i Stockholm. Ceremonin arrangerades av Svenska Finlandsfrivilligas minnesförening till minne av vinterkrigets slut. Kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip deltog också. Foto: Roger Turesson

Ryssland tillåter inte dubbelt medborgarskap annat än i särskilda fall, av familjeskäl och motsvarande. Finland har inga sådana begränsningar.

Sauli Niinistö lägger ner mycket tid på att sköta Finlands relation till Ryssland. Det är kanske inte så överraskande att han samtidigt har blivit en alltmer övertygad nordist. När jag frågar om relationen till Sverige, som Finland var en del av över 700 år – betydligt längre än Skåne har varit en del av Sverige – förnimmer jag en emotionell klangbotten i hans svar.

– Vi har känt varandra i århundraden, i mer än tusen år. Finland som en del av Sverige var mycket mer än bara en del av Sverige, Finland var med och byggde landet. Det svenska rättssystemet blev vårt rättssystem och när Finland blev en del av ryska imperiet svor tsaren på att svensk grundlag fortsättningsvis skulle råda i Finland. Den här historien är intressant också ur den synvinkeln att Sverige ändrade sin grundlag omedelbart efteråt. Vi i Finland höll fast vid den i nästan ytterligare ett århundrade.

Foto: Roger Turesson

Finlands president Sauli Niinistö delar ut utmärkelser till svenska frivilliga som tjänstgjorde under vinterkriget och fortsättningskriget vid en mottagning på finska ambassaden. Foto: Roger Turesson

Att det finländska rättssamhället vilar på svensk grund är principiellt viktigt för Sauli Niinistö. När tsaren införde förryskningsåtgärder i slutet av 1800-talet och gjorde upprepade inskränkningar i Finlands autonomi var det den svenska grundlagen som finländarna åberopade till sitt försvar.

– Den svenska grundlagen var till hjälp för att försvara Finlands autonomi och hjälpte också att bygga nationalkänslan som vi inledde den här diskussionen med. Och även om vi var en del av det ryska imperiet i över hundra år så stannade den svenskspråkiga minoriteten och deras kultur kvar i Finland. De båda folkgrupperna blandades med varandra. Det är viktigt.

Samarbetet med Sverige blir viktigare hela tiden och det vilar på så mycket mer än enbart försvarsfrågor och ekonomi. Vi har en djupare förståelse och gemensamma värderingar med Sverige, säger Niinistö.

Den svenska grundlagen var till hjälp för att försvara Finlands autonomi och hjälpte också att bygga nationalkänslan.

Han drar sig till minnes ett besök i Stockholm tillsammans med hustrun Jenni Haukio (som har gett ut flera diktböcker) för några år sedan.

– Vi gick på en konsert där vi träffade Stefan och Ulla Löfven. Stefan frågade Jenni vem som är hennes favoritpoet i Finland. Jenni svarade att det är Eeva Kilpi. Då började både Stefan och Ulla omedelbart citera Kilpi, på svenska. Det gjorde intryck på mig. Jag hade kanske inte tidigare upplevt en sådan förståelse av finsk kultur i Sverige, att man sätter så mycket värde på den.

Niinistö ler lite generat.

– Tyvärr måste jag erkänna att jag inte kunde citera någon svenskt poet tillbaka.

Foto: Roger Turesson

Finlands president Sauli Niinistö besöker Stockholm och hedrar frivilliga svenskar från kriget och träffar Statsminister Stefan Löfven. Foto: Roger Turesson

Finland är det enda land i världen, förutom Sverige, där svenskan är ett officiellt språk, jämställt med finskan i grundlagen. Niinistö tillhör med andra ord de finländska beslutsfattare som anser att det svenska inslaget i Finland är viktigt av både historiska och existentiella skäl. De högerpopulistiska Sannfinländarna som nu sitter i regeringen är av motsatt åsikt och har konsekvent drivit en nedmontering av svenska språket i Finland.

Nyligen beslöt regeringen att Finland ska experimentera i ett antal frivilliga skolor med att ersätta den obligatoriska svenskundervisningen med andra språk – förslagsvis ryskan i skolor i östra Finland.

– Låt oss hellre tala mer i allmänhet om svenskans betydelse, säger Niinistö när jag frågar om experimentet. När jag som finländare rör mig i världen får jag nästan alltid frågor om den nordiska modellen. Vi vet ju mycket väl att de nordiska länderna är en unik samling länder, en mycket respekterad sådan i världen. Nu har vi stora globala förändringar på gång.

Samtidigt blir EU ifrågasatt. Allt det här gör att det nordiska sambandet i framtiden blir ännu viktigare. Om vi ska vara helt och fullt med i det – då är det bra att man talar svenska i Finland.

Trump talade med stora och högljudda bokstäver under kampanjen. I praktiken har det inte gått så bra att genomföra allt han lovade.

Själv talar Niinistö svenska under större delen av intervjun. När han vill uttrycka något särskilt exakt växlar han till finska, därefter tillbaka till svenska.

Valet av Trump och populismens framfart i Europa har Niinistö följt noga.

Hur påverkar valet av Trump Finland?

– Trump talade med stora och högljudda bokstäver under kampanjen. I praktiken har det inte gått så bra att genomföra allt han lovade. Han är inte den enda politikern som formulerar sig på det här sättet i valkampanjen och därefter har fått problem.

– Vad kommer till näst? Hur tänker han i handelsfrågor? Det får vi veta snart. Jag har inte hört honom säga något negativ om frihandelsavtalet med EU, till exempel.

Vad händer om Marine Le Pen blir vald till Frankrikes president?

– Jag tycker inte om att spekulera så mycket om det onda.

Men vad är det som gör att populisterna nu är så framgångsrika just nu, just i den här tiden?

– Det beror på landet. I Nederländerna är det flera olika väljargrupper som stöder Geert Wilders, inte bara extremister på högerkanten utan också väljare som är missnöjda med det system de har haft år efter år. Det är samma orsak som ligger bakom Sannfinländarnas framgångar. Folk var trötta på det gamla systemet med tre stora partier där två alltid sitter i regeringen. Om det här är den största orsaken även till Wilders framgångar är de inte så oroande som vi har trott.

Foto: Roger Turesson

Foto: Roger Turesson

När populister tar makten i stora mäktiga länder är det avgörande att EU överlever, säger Niinistö.

– Vi måste hålla ihop EU. Det är viktigt för Finland och för alla europeiska länderna – men särskilt för de små.

Niinistö är samtidigt noga med att behålla sitt eget spelrum som Finlands president. Efter annekteringen av Krimhalvön valde många EU-ledare – med Sverige i spetsen – att frysa kontakterna på hög nivå med den ryska regeringen. Niinistö gjorde tvärtom och har träffat Putin regelbundet.

Att utrikesminister Margot Wallström nyligen besökte sin ryska kollega Sergej Lavrov i Moskva kunde alltså betraktas som en liten triumf för Niinistö. Den vill han i så fall inte kännas vid.

– Kanske vår kontakt med Ryssland har varit lite annorlunda än Sveriges. Vi gör det öppet. Men vi har vetat hela tiden att det pågår en massa kontakter mellan europeiska länder och Ryssland. Även USA har den sortens kontakter. Men man gör det inte offentligt. Vi har ingen orsak att försöka hyssja ner våra samtal med Ryssland. På förra Natomötet i Warszawa lyfte man också fram dialogen med Ryssland.

Vad har ni enligt er egen uppfattning uppnått tack vare de här kontakterna?

– Jag vet något om hur ryssarna tänker när det gäller globala frågor. Mer än sådant som man kan läsa och få information om på annat håll. Och vi har förstås vår gemensamma gräns. Vi måste ofta diskutera med Ryssland om saker som inte direkt har med politik att göra.

Samtidigt är det ett faktum att Kreml är skickligt på att göra politik av sakfrågor – när det passar dem. Ett exempel är när Ryssland plötsligt och utan förvarning öppnade gränserna mot Finland i slutet av 2015. Några månader senare träffade Niinistö Medvedev i München och gjorde mycket tydligt och klart att Finland inte uppskattade den nya linjen.

Medvedev vägrade erkänna något fel. Men problemen upphörde.

Har ni någon gång blivit arg på Putin?

– Det hjälper ingenting att vara arg. Men man måste förstås analysera mycket noggrant vad som kan ligga bakom – det är något som jag har tänkt mycket på. I Norge hade de samma problem och en norsk rapport påstod att fenomenet uppstod av en slump. Det tror jag inte. Det var Rysslands sätt att sända en signal. Ryssarna konstaterade ju offentligt efteråt att de sköter sin gränsbevakning, samtidigt som EU betalar miljarder till Turkiet för att göra samma sak.

Det skedda är talande för Finlands historia med Ryssland. Man måste alltid vara beredd på att avtal kan brytas. Hur upplever ni den omständigheten?

– Inte behöver vi hela tiden gå på tå. Vi diskuterar, vi har dialog. Där finns det inga problem. Men å andra sidan så bygger vi ett starkt försvar i Finland. Det är viktigt att alla vet det, också utanför Finland. Det är till hjälp i dialogen med Ryssland.

Uppfattar ryssarna det här?

– De känner ju Finland.

Mer säger presidenten inte.

Fakta. Sauli Niinistö

Ålder: 68 år.

Bakgrund: Jurist. Medlem av Finlands riksdag 1987–2003 och 2007–2011. Ordförande för borgerliga Samlingspartiet 1994–2001. Justitieminister 1995–1996. Finansminister 1996–2003. Riksdagens talman 2007–2011. Valdes till Finlands president för en sexårsperiod 2012.

Som finansminister var Niinistö en av Finlands populäraste politiker. Hans brutalt ärliga stil gick hem hos finländarna och år 2007 fick han det största antalet röster någonsin i ett finländskt riksdagsval.

Niiinstö blev änkling år 1995 då hans hustru omkom i en bilolycka. Han har två vuxna söner, Matias och Nuutti. År 2009 gifte han om sig med Jenni Haukio, som är poet och har gett ut flera diktböcker. Till familjen hör även bostonterriern Lennu.

År 2004 överlevde han och sonen Matias tsunamin i Khao Lak genom att klamra sig fast vid en telefonstolpe.

Niinistö har skrivit flera böcker, bland annat ”Viiden vuoden yksinäisyys” (Fem år av ensamhet) om tiden som änkling.

Foto: Mauri Presidentens residens Talludden. Foto: Mauri

Presidenten

Finland är en republik, med en folkvald president som statsöverhuvud.

År 2000 ändrades grundlagen så att presidentens befogenheter beskars, framför allt de inrikespolitiska. Presidentens viktigaste uppgift i dag är att leda utrikespolitiken i samverkan med statsrådet.

DN

Fakta. Finlands 100 år

1917

Finland förklarar sig självständigt den 6 december. Landet får två officiella språk, finska och svenska.

Foto: Viollet/IBL BildbyråGustaf Mannerheim i triumftåget 1918 efter segern mot De röda. Foto: IBL

1918

Inbördeskrig mellan vita och röda. De vita får stöd av Tyskland, de röda av ryska bolsjevikregimen. De vita segrar.

1939

Sovjetunionen anfaller Finland. Vinterkriget inleds.

1940

Finland sluter fred med Sovjetunionen och förlorar Karelska näset, Viborg och Kexholm. Sovjetunionen får rätt att arrendera Hangö udd.

1940–1941

Det sovjetiska trycket ökar och Moskva ställer ständigt nya krav på Finland.

Foto: Interfoto /IBL BildbyråTyska soldater hämtar upp vatten ur en finsk sjö vintern 1941. Foto: IBL

1941

Tyskland anfaller Sovjetunionen och Finland går med i det tyska anfallet för att återta förlorade områden.

1944

Finland sluter fred med Sovjetunionen och förlorar Viborg, Karelska näset och Petsamo. Sovjetunionen arrenderar Porkala på femtio år.

1944–48

Den här perioden kallas ”Farans år”. Kommunisterna satt i regeringen och det fanns en reell risk för att Finland skulle gå samma öde till mötes som Polen och Tjeckoslovakien.

1948

Finland skriver under VSB-pakten med Sovjetunionen om vänskap, samarbete och bistånd.

1955

Finland blir medlem i Nordiska rådet.

Foto: FOR ALAN / Alamy Stock PhotoUrho Kekkonen pratar i radion 1956. Foto: Alamy

1956

Sovjetunionen lämnar tillbaka Porkala. Urho Kekkonen blir Finlands president.

1960

Finland blev medlem av frihandelsområdet EFTA.

1981

En åldrad Kekkonen begär avsked från presidentposten.

1982

Mauno Koivisto väljs till Finlands president.

1989

Finland blir medlem i Europarådet.

1995

Finland går med i EG (nuvarande EU).

1994

Martti Ahtisaari väljs till Finlands president.

Foto: Anette NantellTarja Halonen. Foto: Anette Nantell

2000

Finland får sin första kvinnliga president, Tarja Halonen. Hon omväljs 2006.

Foto: Hakon Mosvold LarsenMartti Ahtisaari med sitt fredspris. Foto: Hakon Mosvold

2008

Martti Ahtisaari får Nobels fredspris.

2012

Sauli Niinistö väljs till president.

2017

Det självständiga Finland fyller 100 år den 6 december.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.