Just som de nordiska utrikesministrarna protesterade mot en dödsdom i Iran hälsades en iransk delegation välkommen i riksdagen. Besöket kritiseras.
Utanför riksdagen demonstrerade exiliranier och Folkpartiets ledamot i utrikesutskottet, Fredrik Malm, anser att det var fel av riksdagen att ta emot delegationen, en grupp ledamöter från det iranska parlamentets forsknings- och vetenskapsutskott.
– Under rådande omständigheter var det fel, anser Malm.
Men Urban Ahlin, socialdemokrat och vice ordförande i utrikesutskottet, försvarar beslutet att ta emot delegationen. Samma uppfattning har utrikesminister Carl Bildt. Dialog är att föredra före bojkott, även med sådana man ogillar.
Det är UD som har gjort programmet för gruppen, som enligt Bildt har bjudit in sig själv till Sverige. Under tvådagarsbesöket ingår bland annat en visit i utrikesutskottet och en i utbildningsutskottet.
Bildt säger att han vet att Fredrik Malm har protesterat mot besöket.
– Fredrik Malm har mycket starka synpunkter på den iranska regimen som jag i allt väsentligt delar. Men min uppgift är att värna svenska intressen och i detta ligger också att hålla kontakter med regimer vars natur vi kanske inte tycker så mycket om. Enskilda riksdagsledamöter har en något annorlunda roll i det svenska politiska systemet, säger Bildt.
Bildt är en av fem nordiska utrikesministrar som i ett brev protesterar mot att iranska Sakineh Mohammadi Ashtiani ska ha fått sin dödsdom bekräftad.
”Planerna på att stena Mohammadi Ashtiani till döds, eller möjligen hänga henne”, fördöms som ”helt oacceptabla”.
”Iran förnekade i onsdags att en avrättning är nära förestående,” skriver de fem.
Bildt och Ahlin anser att dialogen har givit resultat.
– Det är viktigt att säga att vi har en pågående dialog med Iran, säger Bildt och påpekar att det finns 90.000 iranier i Sverige, många av dem med dubbla medborgarskap.
– Ibland hamnar en del av dem i problem som jag icke sällan har anledning att ta upp i direktkontakter med den iranske utrikesministern. Vi har en dialog om den nukleära frågan. Vi har anledning att tala med dem om humanitära frågor, inklusive Sakineh-frågan.