Protesterande munkar mötte Aung San Suu Kyi

I vanliga fall blockerar vakter vägen ner till det hus vid stranden där den 62-åriga Aung San Suu Kyi de senaste 18 åren hållits inspärrad av och till. Ingen av de 20 uniformerade säkerhetspoliserna gjorde någon ansats att ingripa.

Aung San Suu steg ut ur sitt hus för att rörd lyssna till munkarna som läste en bön. När munkarna hade gått sin väg kom vägspärrarna på plats igen.

Spridda protestmarscher har ägt rum framför allt i Burmas största stad och tidigare huvudstad Rangoon sedan militärjuntan i somras höjde bränslepriserna kraftigt. Men sedan munkarna anslöt sig i veckan i det djupt buddistiska landet där juntan har förbjudit sådana opinionsyttringar har protesterna fått en helt annan tyngd.

I Rangoon demonstrerade även omkring 1.000 privatpersoner och i Mandalay, ett viktigt buddistiskt lärosäte, deltog ungefär lika många, uppgav vittnen.

Protestmarscherna i Rangoon och Mandalay gick lugnt till väga. Runt hundra personer stod bredvid och applåderade munkarnas marsch, samtidigt som ett dussintal civilklädda personer ur landets säkerhetstjänst gick vid sidan av folkmassan.

Det stegrande upproret har väckt oro internationellt för att juntan ska slå ned det med våld och den brittiske utrikesministern David Miliband har lovat ta upp frågan till behandling i FN:s säkerhetsråd i nästa vecka.

Munkarna uppmanar allmänheten att från och med söndag delta i en daglig bönestund för att sätta hårdare press på landets ledning. Bönestunden startar klockan åtta på söndagskvällen och ska pågå i tre dagar.

Invånare har av en underjordisk munkorganisation ombetts att då ställa sig utanför sina hus och delta i bönen som ska hållas under 15 minuter.

Få detaljer är kända om Alliansen burmesiska buddistmunkar, men den bedöms till största delen bestå av unga munkar, som också är de som hittills varit mest aktiva i gatuprotesterna.

- Vi vill ha fred i Burma, sa en anonym talesman för alliansen på telefon till nyhetsbyrån AFP.

Från början var det tidigare studentledare som ledde demonstrationerna. Efter hand har munkarna tagit över och det skrämmer generalerna i ledningen.

Munkarna krävde en ursäkt för att en fredlig protest de genomfört besvarades med våld av juntan. När den ursäkten inte kom i måndags hotade munkarna, som vid sidan av militären är landets bäst organiserade grupp, med att dagliga protester skulle hållas, och så har skett.

Bedömare tror att demonstrationerna bara kommer att öka i styrka. Vissa munkar vägrar också att ta emot allmosor från soldater och personer som har med militären att göra.

I det buddistiska Burma, där dagliga gåvor anses tillhöra grunden för en rättroende, är det en förödmjukelse och ett straff. Enligt burmesiska exilgrupper är det ett slags bojkott som drar stor skam över den styrande juntan.

Om antalet demonstrerande munkar fortsätter att öka, och om allmänheten lyssnar till uppmaningar om gemensamma aktioner står landets ledning inför ett svårt beslut.
Samtidigt riskerar juntan ett ännu större motstånd från allmänheten om den beslutar att gå till attack mot munkarna.

Det var munkar som gick i täten för kritiken mot regimen under demonstrationerna även för 19 år sedan. Den gången besvarades protesterna slutligen med våld och flera tusen personer beräknas ha dödats.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut