Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Psykiatriprofessorn: Viktigt att våga prata med barnen

Ungdomar hjälps i säkerhet.
Ungdomar hjälps i säkerhet. Foto: Edvardsen, Morten / Scanpix
Ljug inte, var konkret, men undvik de värsta detaljerna. Psykiatriprofessor Ingmar Skoog, expert på psykologiska reaktioner vid kris och katastrofer, tipsar om hur man bäst pratar med sina barn om terrorattentaten i Norge. ”Det är viktigt att berätta att sådant här händer oerhört sällan”, säger han till DN.se.

Minst 92 personer dödades i fredagens terrorattentat i Norge, 30 vårdas med allvarliga skador på Ullevål sjukhus. Bilderna som kablas ut från Utöya visar fruktansvärda scener.

– Barn ser och hör mycket, säger Ingmar Skoog professor i psykiatri, till DN.se.

– De blir rädda att något liknande ska hände människorna i deras närhet, eller dem själva.

Enligt Ingmar Skoog är det viktigt att man som förälder vågar prata med sina barn om vad som visas på teve och skrivs i tidningarna.

– Man ska vara konkret och låta bli att ljuga för barnen, samtidigt som man inte går in på de värsta detaljerna, säger han.

Ingmar Skoog liknar terrorattentaten i Norge vid mordet på Olof Palme – en plötslig insikt om att samhället inte är så tryggt som man tidigare trott. Han tycker att Norges politiker hittills har hanterat krisen mycket bra.

– De undviker att före en politisk debatt om syndabockar.

Skoog poängterar att det är viktigt att inte jaga syndabockar i samband med katastrofer.

– Då är det lätt att anhöriga fastnar i det och inte kan ta sig ur hatet.

Ingmar Skoog säger att det viktigaste för de överlevande från Utöya nu är att få prata om vad de har varit med om. De kommer att behöva anhöriga som lyssnar och i flera fall professionell hjälp.

– De har ett enormt behov av att prata. Grymheterna de har sett liknar ju inte något man tidigare har hört talas om, säger Skoog.

Han berättar att det är vanligt att överlevande från katastrofer drabbas av skuldkänslor.

– De frågar sig varför de fortfarande är i livet medan deras kompisar är döda.

– De kommer alltid att bära med sig det som har hänt. Men människan är robust. Livet går alltid vidare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.