Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Putin ger journalister medalj för ”objektivitet”

Inget av valfusket fick nämnas i media. Två dagar senare signerade Putin och ledningen på Krim ett avtal om annektering.
Inget av valfusket fick nämnas i media. Två dagar senare signerade Putin och ledningen på Krim ett avtal om annektering. Foto: Xinhua News Agency/All Over Press

I skuggan av den dramatiska utvecklingen i Ukraina inskränks pressfriheten i Ryssland i allt högre grad. I det odeklarerade krig som pågår i östra och södra Ukraina är propagandan ett viktigt vapen, där president Vladimir Putin belönat flera hundra journalister för ”objektiv rapportering”.

Den ryska sidan har hittills visat sig vara överlägsen den ukrainska på propagandafronten. Ett skäl är att det i Ukraina, till skillnad från Ryssland, råder en viss grad av pluralism. De ukrainska medborgarna har olika källor att tillgå för att bilda sig en uppfattning om vad som pågår.

I dagens nätbaserade värld är det svårt även för en i allt högre grad auktoritär regim som den ryska att kontrollera all information. Men det hindrar inte att Kreml har gett order om att en rad internetpublikationer ska blockeras.

På måndagen blev det känt att Putin nyligen dekorerade över 300 ryska journalister och mediepersoner med statliga ordnar och förtjänstmedaljer. Motiveringen för utmärkelserna var ”hög professionalism och objektivitet” i samband med rapporteringen av händelserna på Krim och i Ukraina.

En stor del av hedersbetygelserna gick till reportrar och korrespondenter vid Kremltrogna tv-bolag som Rossija, 1:a kanalen, NTV och Russia Today. Att just de här statstyrda medierna belönats är logiskt; de dominerar den ryska etern, medan de oberoende kanaler som ännu existerar blir allt mer kringskurna. Dessutom är detta mediearbetare som med den ryska statsvetaren Lilia Sjevtsovas ord ”har visat sig vara den mest framgångsrika militära försvarsgrenen, och de har prisats för sitt deltagande i kriget”.

En hög statlig orden – ”Förtjänster för fosterlandet av 4:e graden” – gavs till Alexander Zjarov, chef för en central censurmyndighet som bär den sovjetklingande förkortningen Roskomnadzor (den federala byrån för övervakning av informationsteknologi och masskommunikation). Zjarov är inte journalist, utan belönades för att han stoppat flera obekväma nyhetssajter.

Det pinsamma är att den ryske presidentens eget människorättsråd samtidigt publicerar en rapport som avslöjar hur både Kreml och dess medier blåljög om den av omvärlden icke erkända ”folkomröstningen” på Krim den 16 mars som genomfördes under rysk militär ockupation.

Enligt Moskva röstade 83 procent av de röstberättigade på Krim, och av dem påstods 95 procent ha sagt ja till anslutning till Ryska federationen. Det låter som ett massivt stöd.

Men i själva verket, heter det i en rapport från människorätts­rådet, var det endast mellan 30 och 50 procent som deltog i valet. Av dem röstade 50 till 60 procent för en anslutning.

Det innebär att 15–30 procent av de röstberättigade på Krim sade ja till Ryssland.

I en intervju med SvD säger dock en av de angivna författarna att rapporten inte existerar.

Inget av valfusket fick nämnas i de stora medierna, och två dagar senare signerade Putin och den nyinstallerade ledningen på Krim ett avtal om att halvön omedelbart skulle annekteras av Ryssland.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.