Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

”Putin öppnar för att ta kontroll över mer”

Två dagar efter folkomröstningen på Krim har nu halvön formellt – och omedelbart – annekterats av Ryssland. DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski svarar på frågor om vilka följder Putins agerande får för Ryssland, Ukraina och världspolitiken.

Vad var det mest anmärkningsvärda i Putins tal?

– Att han stämplade alla ryssar som motsatte sig att Ryssland annekterar
 Krim som ”förrädare”. Sedan följde ”ihållande och entusiastiska applåder” 
av de församlade i Sankt Georgssalen i Kreml, vilket påminde om hur det 
brukade låta och se ut när en annan ledare i Moskva höll tal på 1930-talet.

– En överraskning är annars att Ryssland upptar Krim i två olika delar som
 nya ”subjekt” i den ryska federationen. Den ena är Republiken Krim, och den 
andra är ”den federala staden Sevastopol”. Det har att göra med att 
Sevastopol – en viktig militärbas – under Sovjetunionens epok formellt inte
 tillhörde Krim, utan var direktstyrt från Moskva. Inte ens när
 sovjetrepubliken Ukraina övertog Krim följde Sevastopol med, men när
 Ukraina blev självständigt 1991 kom Sevastopol med till Ukraina.

Varför beslutar Moskva att uppta Krim i Ryssland trots att omvärlden 
fördömt detta?

– Putin har än en gång har agerat blixtsnabbt. Mindre än ett dygn efter att 
han erkände Krim som en självständig stat annekterar han den tidigare 
ukrainska halvön. Åter ställer han en fumlande och tafatt omvärld inför
 fullbordat faktum. Omvärldens protester har hittills visat sig vara 
verkningslösa. EU och USA har riktat små nålstick mot en handfull relativt
 betydelselösa personer i presidentens medarbetarstab. Och Ryssland får inte 
längre vara med i rikemansklubben G8. För den ryska ledningen, alltså i
 praktiken Putin, är dessa symboliska sanktioner totalt obetydliga jämfört 
med de vinster som en återerövring av Krim innebär. Putin framträder i den 
allt mer chauvinistiskt uppjagade hemmaopinionen som den starke
 självhärskare som Ryssland har saknat sedan Sovjetimperiet kollapsade för 
22 år sedan. Ryssland kan åter framstå som en stormakt som inte låter sig 
hunsas av västvärlden. Och så rättas en ur rysk synpunkt historisk 
orättvisa eller slump, att Krim gavs bort till Ukraina 1954. En annan följd 
är att Ukraina försvagas politiskt och säkerhetsmässigt och blir än mer 
sårbart för fortsatta ryska framstötar att splittra upp landet.

Hur kommer västvärlden att reagera på annekteringen?

– Rimligen kommer det nu lite mer kännbara sanktioner mot Ryssland, i 
första hand ekonomiska, vilket både EU och USA också har varnat för. Men
 det återstår att se hur de slår mot Ryssland. Igor Setjin, chef för den 
stora ryska oljekoncernen Rosneft och en nära vän till Putin har hånat väst
 för de hittillsvarande, svaga, sanktionerna: ”Allt vad vi hittills har hört 
är hot och utpressningsförsök... vilket vittnar om maktlöshet. Det är
 förnedrande för länder som respekterar sig själva”, sade Setjin till
 Itar-Tass. Han påpekade också att sanktioner är ineffektiva eftersom de
 innebär att den drabbade ”koncentrerar och konsoliderar sig”, och att ryska 
företag lätt kan flytta sin verksamhet till andra ställen: ”Ekonomin är 
global, världen är stor, där Europa och USA inte längre bestämmer”.

Kommer Ryssland att gå vidare nu, och försöka erövra fler territorier som
 tillhör Ukraina eller andra länder?

– Att döma av Putins ordval håller han det öppet. Han sade visserligen att
 ”vi vill inte dela upp Ukraina”, men samtidigt fastslog han att det inte 
finns någon legitim regering i Ukraina, utan att de som har makten i Kiev
 är ”neonazister” och ”antisemiter”. Putin förklarade också att han vill ena ”hela den ryska världen”, ett något luddigt begrepp. Eftersom han samtidigt
 sade att ryssar och ukrainare faktiskt är ”en nation” ger det onekligen en 
öppning för att Ryssland försöker överta kontrollen över hela Ukraina.
 Förutom områden i första hand i östra Ukraina finns det ett klart hot mot
 andra länder med ryskspråkiga minoriteter. Redan har Högsta Sovjet i 
Transnistrien, utbrytarrepubliken i Moldavien, vänt sig till den ryska 
duman i Moskva och bett den att överväga att stifta en lag som ger möjlighet att uppta 
även Transnistrien i Ryska federationen.