Katoliker och protestanter sida vid sida fördömer dödskjutningen av två brittiska soldater, 21 och 23 år gamla, i lördags kväll. De bär på en gemensam fruktan för att utbrytargruppen Real IRA ska slå till igen och att Nordirlands gamla sår ska fläkas upp ännu en gång.
Det är spänt på Belfasts gator och många människor som DN träffar känner osäkerhet och rädsla.
- Folk är chockade över det som hänt. Förhoppningsvis leder det inte till att brittiska trupper återvänder till gatorna. Saker och ting har utvecklats för långt för det, säger Gary Hill, som bor i de katolska kvarteren på Falls Road.
Donna Meighan och Lynsey Robinson, som är ute och promenerar med sina barn, instämmer i oron.
- Hur kan man göra något sådant här? Jag är rädd för att våldet kommer tillbaka och att lojalisterna kommer att hämnas på katolikerna, säger Meighan och hennes väninna förklarar att hon tycker att man bör låta politikerna lösa problemet i stället.
Det har snart gått elva år sedan republikaner och lojalister tillsammans med de brittiska och irländska regeringarna lyckades enas om ett fredsavtal, den så kallade Långfredagöverenskommelsen. Belfast har på många sätt förändrats till det bättre sedan dess, men tiden av fred har inte kunnat kväva alla känslor av hat. På en mur bakom där Donna Meighan och Lynsey Robinson passerar syns färskt klotter med en hänvisning till attentatet, som visar på fortsatt starkt antibrittiska känslor. Det finns många i katolska kretsar som retat upp sig på Sinn Feinledningens (IRA:s politiska gren) snabba fördömanden av morden.
- Visst, det är hemskt att någon ska behöva förlora livet, men det kommer alltid att vara sådana dödsfall tills britterna meddelar att de lämnar den här och varje del av Irland. Sinn Fein har förlorat stöd i de här trakterna, särskilt efter sitt fördömande av det här, säger Hughes, en man i 50-årsåldern.
Han får medhåll av Theresa Henry, som förlorat två släktingar i konflikten och som hårt kritiserar Sinn Feinledarna Gerry Adams och Martin McGuiness för undfallenhet.
- De har mage att fördöma detta, de som nu sitter de i Stormont (parlamentet) tillsammans med dem som ligger bakom mängder av katolikers död. De har bedragit alla dem som de kunde lita på i kampen (mot det brittiska styret), säger hon upprört.
Andra menar att man måste se framåt och att attentat inte får innebära en återgång till det gamla livet med avspärrningar och militär på gatorna.
Danny Henry säger sig tillhöra de mer moderata republikanerna och han tror inte att lördagens kommer att hjälpa förövarna i deras strävan.
- Det här människorna måste fråga sig själva om det här innebär att de är närmare ett enat Irland. Jag menar att vi inte tagit ett enda steg i den riktningen, säger Henry.
Det finns en förhoppning om att tiden ska läka Nordirlands sår och kanske är tonåringarna Cara McCormick och Aine Finnegan ett exempel på att unga människor vill gå vidare och inte är särskilt intresserade av vad som varit. De båda vännerna förklarar sig vara ovetande om händelserna i helgen.
- Vi hade ingen aning förrän vi fick det berättat för oss nu. Det är hemskt att höra och hemskt om det innebär mer våld, säger Cara McCormick.