- Vi svenskar är mer intresserade av världen än förr, och med förr menar jag för bara fem år sedan. Världen kommer allt närmare, sade Thorbjörn Larsson, DN:s chefredaktör.
Innan korrespondenterna tog scenen i besitting greppade utrikesredaktören mikrofonen.
- Vi har den största utrikesbevakningen av de svenska tidningarna. Vi vill vara på plats och begripliggöra vad som händer, säger Lars Boström, utrikeschef på Dagens Nyheter.
Han känner stor respekt för sina medarbetare.
- Våra korrespondenter är oerhört kunniga inom sina områden.
Men, visst är det dyrt att placera folk runt om i världen.
- Det kostar väldig mycket pengar att ha korrespondenter stationerade ute i världen. Men tidningen är lycklig att ha ägare som förstår vikten av våra korrespondenter.
Utrikesdagen 2007 är indelad i fyra teman, det första är klimatet. Ole Rothenborg, korrespondent i södra Sverige och Danmark, berättar om sin resa till Grönland och klimatförändringarnas tydliga avtryck på människornas liv, ett reportage som publicerades i DN i våras.
- Isen smälter för varje år och innebär att levnadförhållandena har blivit tuffare. Men vad klimatförändringarna kan bero på diskuterades inte vidare mycket bland lokalbefolkningen, berättar Rothenborg.
Han nämner flera exempel på att folk anpassar sig.
- Räkorna blir mindre och får mjukare skal, men å andra sidan är torsken på väg tillbaka.
Sedan var det dags för tre andra korrespondenter att ta plats på scenen. De har valt var sin bild från sina bevakningsområden med koppling till klimatet.
Pekingkorren Torbjörn Petersson valde en bild av ett kolkraftverk för att illustrera de snabba förändringar som nu äger rum i Kina.
Erik Ohlsson, stationerad i Washington, valde en bild från i måndags förra veckan. En väldig skogsbrand i delstaten Montana.
- Skogsbränderna är fyra gånger så många nu, och mer svårsläckta. Det har blivit torrare, bland annat för att snön töar bort fortare.
Han spår att klimatet blir en viktig fråga i nästa års presidentval.
Anna Koblanck, baserad i Johannesburg, visade en bild från vattenbristens Darfur.
- Nederbörden har minskat kraftigt och öknen har vuxit med 100 kilometer, säger hon och berättar om de politiska spänningar som torkan orsakar.
Sedan följde en diskussion med Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och Karin Bojs, DN:s vetenskapsredaktör.
Publikens engagerade frågor berörde vitt skilda områden. Utsläppsrätter. Koldioxidgravar. Miljöförstöring i konfliktområden. En fråga handlade om hur utrikesredaktionen arbetar.
Diskuterar ni på redaktionen om vilken bild ger ni av världen, så det inte bara blir negativt?
- Det pågår en konstant diskussion. Vi försöker rapportera olika aspekter, men det ligger i journalistikens natur att kritiskt granska det som sker. När till exempel DN:s Stockholmsredaktion granskar stadshuset skriver de inte okritiskt positivt, säger Anna Koblanck, korrespontent i Johannesburg.