Washington.
”Du har rätt att förbli tyst. You have the right to remain silent. Allt du säger kan och kommer att användas emot dig i rätten.” Alla som har sett amerikanska polisfilmer har hört en polisman uttala de berömda orden. Nu är denna rättighet ifrågasatt för misstänkta terrorister.
Det senaste året har USA drabbats av flera försök till terrordåd, de flesta misslyckade; och de misstänkta har kunnat gripas. President Barack Obama har ställts inför ett ökat tryck att begränsa de gripnas rättigheter. Ett förslag är att lätta på polisens skyldighet att informera gripna om deras rättigheter, och det har nu fått gehör från Vita huset.
Det är de senaste två terroristhandlingarna som har fått politiker och kommentatorer på högerkanten att förnya kraven på att misstänkta terrorister inte ska åtnjuta samma rättigheter som vanliga amerikanska brottsmisstänkta.
Senator Joe Lieberman (oberoende) har föreslagit att misstanke om terrorism ska kunna vara grund för att beröva amerikaner deras medborgarskap.
När Obama tillträdde i januari 2009 hoppades många på en ny era av rättssäkerhet. Det omstridda fånglägret Guantánamo skulle stängas. Den tortyr av terrormisstänkta som infördes av vicepresident Dick Cheney med stöd av president George W Bush blev uttryckligen förbjuden. Den federala polisen FBI skulle få en större roll i den globala antiterrorverksamheten, som skulle bli mer transparent. Samtidigt skulle militären och CIA, som hade skapat ett system med hemliga fängelser och förhör, få mindre inflytande. Målet: att flytta över terrormisstänkta från militärtribunaler till civila domstolar.
Ett av inslagen i denna "civilisering" av kampen mot terrorn var att fångarna innan de förhördes skulle ges en så kallad Mirandavarning (se artikel intill), det vill säga upplysas om sina rättigheter. Detta för att de uppgifter de kom med skulle hålla i en domstol.
Men sexton månader in på Obamas presidentskap är denna reformering i gungning. Det är särskilt två händelser som har fått Vita huset att inleda en reträtt.
Först var det "kalsongbombaren" Umar Farouk Abdulmutallab som på juldagen 2009 försökte spränga ett flygplan som var på väg att landa i Detroit. Han greps och förhördes i 50 minuter innan han fick sina rättigheter lästa för sig. Sedan fortsatte han att prata med utredarna. Därefter var det Faisal Shahzad, bilbombmannen på Times Square, som greps i början av maj på John F Kennedyflygplatsen i New York. Han talade både före och efter att hans rättigheter lästs för honom.
Kritiken mot att fångarna delgavs sina rättigheter var intensiv. Många ansåg att terroristerna gott och väl kunde ha förhörts längre och att man då kunde ha pressat fram mer information (underförstått med tortyrliknande metoder). Obama började visa tecken på att backa, och för två veckor sedan sade justitieminister Eric Holder att administrationen överväger att "modernisera och klargöra" ett existerande så kallat säkerhetsundantag från Mirandavarningen. I klartext: förhör, utan att den gripne får en advokat, ska kunna pågå under lång tid.
– Vi har nu att göra med internationell terrorism, var Holders motivering.
Från liberalt håll ses detta som ett slags erkännande av att Bushs sätt att hantera terrorism - som urholkar författningsenliga rättigheter - i dag är politiskt acceptabelt. Det är illavarslande för Obamas möjligheter att i framtiden försvara medborgerliga rättigheter, hävdar till exempel påtryckargruppen ACLU (American Civil Liberties Union).
Holders förslag möts däremot med beröm från en konservativ debattör som Charles Krauthammer i Washington Post: "Det är inte ofta som jag är ense med justitieminister Eric Holder", skriver Krauthammer. Han menar att liberalernas problem är att de vill att terrorister behandlas som vanliga kriminella, snarare än som fientliga kombattanter, "och det är ett misstag". Holder inser att detta är ett problem i en tid av attacker mot USA, menar Krauthammer, och att det krävs möjligheter att få fram information för att USA ska skydda sig mot framtida angrepp.