Åklagare, undersökningsdomare och domare är utsedda och på plats i nybyggda rättegångslokaler på en armébas i utkanterna av Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Deras arbete har fördröjts eftersom det enligt bedömare inom domstolen rått "inbördeskrig" mellan kambodjanska och internationella domare om hur den juridiska processen ska organiseras.
Efter sex månaders förhandlingar lyckades de bli eniga om regler för arbetet för två veckor sedan. Den enda stötesten som återstår - och som kan stjälpa domstolen - är det kambodjanska advokatsamfundets krav på att få ta ut höga avgifter från internationella försvarsadvokater. Den frågan måste lösas innan de överenskomna reglerna formellt kan antas.
Den brittiske advokaten Rupert Skilbeck har fått FN:s uppdrag att ansvara för de anklagades försvar. Han säger att tidigare internationella domstolar som behandlat folkmordsbrott och krigsförbrytelser inte tagit ut någon avgift av försvarsadvokater. Därför bör inte det kambodjanska advokatsamfundet göra det heller - och även om det är en kambodjansk rättegång så är det FN som står för de administrativa kostnaderna.
- Alla ska ha rätt att välja vilken advokat de vill. Det är en princip som vi inte kan frångå. Men om avgifterna blir för höga kommer advokaterna inte kunna ställa upp. Det är inte acceptabelt, säger Skilbeck som ändå tror att frågan kan lösas.
Sedan Kambodjas regering vände sig till FN för att få hjälp med att upprätta en domstol, för att ställa ledarna för folkmordet i slutet av 1970-talet inför rätta, har det gått tio år. Det tog det sju år bara att nå fram till ett avtal om att bilda en domstol.
Efter uppslitande meningsmotsättningar råder nu en tveksam optimism inom domstolen om att åklagarna kan lämna över de första åtalen till undersökningsdomarna till sommaren. Därefter följer förhör och utredningsarbete hos undersökningsdomarna innan rättegångarna möjligen kan komma i gång i början av nästa år.
- Om det blir ett misslyckande nu så innebär det troligen slutet för den här tribunalen. Det här måste ske nu eller aldrig, vi kan inte skjuta upp processen längre. De ansvariga för brotten är på väg att dö och offren har väntat på rättvisa i 30 år. Det säger domstolens internationelle undersökningsdomare, fransmannen Marcel Lemonde.
Han suckar över hur trögt arbetet har varit och förutsäger att den fortsatta processen kommer att malas i ett tungt maskineri ända till slutet.
- Men vi kan inte ge upp våra principer. I så fall finns det inga skäl för oss internationella jurister att delta. Det är en permanent utmaning och vi försöker göra något som ingen gjort tidigare, säger Marcel Lemonde.
Han syftar på att folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten för första gången ska prövas i en lokal domstol med bistånd av internationella jurister utsedda av FN. Tidigare domstolar som prövat brott i Jugoslavien, Sierra Leone, Östtimor, Rwanda och andra länder har letts av internationella domare.
De internationella domarna är i minoritet och de kambodjanska domarna påminner dem ständigt om att de ingår i en kambodjansk domstol. Men om de internationella domarna fullföljer sina hot om att lämna processen så faller domstolen samman, den finansieras i huvudsak av FN och enskilda biståndsländer.
Bedömare både inom och utom domstolen anser att processen förhalas av den kambodjanska regeringen därför att den fruktar att en del av dess medlemmar kommer att granskas av domstolen. Flera ministrar, bland dem premiärminister Hun Sen, var ledare på underordnad nivå inom röda khmererna.
Undersökningsdomaren Marcel Lemonde säger dock att det inte finns bevis för att domstolsförhandlingarna medvetet blockeras.
Röda khmerernas skräckvälde störtades för 28 år sedan, men terrorårens trauma vilar fortfarande tungt över det kambodjanska samhället. Trots att 65 procent av befolkningen är född efter 1979 och aldrig upplevt de årens umbäranden med mord, förföljelser och svält så återkommer alla kambodjaner jag möter till lidandet.
Kambodja har ännu inte återhämtat sig efter den totala samhällsomvandling då alla tidigare strukturer slogs sönder av ett litet antal ledare som trodde sig kunna införa kommunismen i ett enda slag. Ändå är kunskapen om vad som hände knapp bland unga människor.
25-årige Yok Tan har ena axeln bar och munkarnas brandgula kläde svept över resten av kroppen eftersom han studerar vid munk-universitetet i Phnom Penh. Han säger att han inte vet så mycket om vad som hände under Pol Pot-åren, alltså under den tid Kambodja leddes av kommunistpartiets generalsekreterare och premiärminister som kallade sig Pol Pot.
- Jag var ju inte född då, men jag vet att Pol Pot mördade många människor, mer än en miljon, säger Yok Tan som valt munkutbildningen för att den är gratis för honom som kommer från en fattig familj.
I skolan har han inte fått någon undervisning om röda khmerernas välde, men äldre släktingar har berättat. Nu har Yok Tan hört talas om att det ska bli rättegång, men känner inte till detaljerna. Han hoppas få veta mer när rättegången väl kommer i gång.
40-årige Sok Saravuth som leder en grupp för ekonomiska reformer på finansdepartementet säger att alla vill veta sanningen om vad som hände under diktaturåren.
- Som alla andra har jag familjemedlemmar och släktingar som dödades. Vi söker inte revansch, men vi vill veta varför det hände, hur de kunde göra så. Vi väntar på ledarnas förklaring och jag har massor med frågor som jag kräver svar på, säger Sok Saravuth.
Han tillägger att han inte kommer att acceptera om de ansvariga för folkmordet säger att de inte kände till vad som hände.
Men det är just vad de väntas säga i de kommande domstolsförhandlingarna. Hittills har de i intervjuer och böcker värjt sig och vägrat att ta något ansvar. Frågan är därför om rättegången kommer att bringa klarhet i varför folkmordet i Kambodja kunde inträffa.
- Det är svårt att veta om vi får ett definitivt svar på frågan om varför. Det är bara de högsta ledarna som kan svara på det under rättegången, säger domstolens 38-åriga kambodjanske huvudåklagare Chea Leang.
- Men efter att ha satt mig in i vad som hände och läst alla dokument vet jag hur de agerade. Jag vet hur deras ledarskap fungerade och hur deras strategiska planer såg ut. När väl rättegången är genomförd kommer alla att förstå mer och veta mer om vad som hände, säger huvudåklagaren.
Hon anser att det är särskilt viktigt att de unga får veta.
- Till och med mina barn frågar varför Pol Pot-regimens få ledare kunde döda så många. De undrar varför folk inte organiserade sig och dödade Pol Pot i stället, berättar Chea Leang som också förlorade familjemedlemmar under förföljelserna.
Både hon och hennes internationella åklagarkollega, kanadensaren Robert Petit, säger att de är färdiga att lägga fram sina åtal. De betonar i separata samtal med DN att deras samarbete är utmärkt. De har gjort en stor del av förberedelsearbetet tillsammans.
Båda säger att svårigheterna ligger i att det gått så lång tid sedan brotten begicks. Folk som var med är döda, andra har svårt att minnas, materiella bevis har förstörts. Men mängder av dokument och analyser finns kvar, vittnesmål har samlats in och många är beredda att vittna inför rätten.
- Jag är övertygad om att vi kan föra detta till ett slut. Inget är viktigare än att människor som är skyldiga till de värsta förbrytelser mot mänskligheten tvingas ta sitt ansvar. Och offren förtjänar att vi genomför den bästa process som är möjlig, säger den internationelle huvudåklagaren Robert Petit.