Rebellerna vill ha hjälp av marktrupper för att störta diktatorn Muammar Khaddafi.

Den libyska regeringen vill i stället ha vapenvila, följd av en halvårslång förberedelse inför ett FN-övervakat val, så som Afrikanska unionen har föreslagit

Ingen part är nöjd med Storbritanniens och Frankrikes planer på att skicka militära rådgivare till rebellfästet Benghazi i östra Libyen.

– Vi tror att all militär närvaro är ett steg bakåt och vi är säkra på att om de här bombningarna slutar och det blir en riktig vapenvila, så skulle vi kunna ha en dialog mellan alla libyer om vad de vill ha – demokrati, politisk reform, grundlagar, val. Det här kan inte ske så som det ser ut nu, sade Libyens utrikesminister Abd al-Ati al-Obeidi i en intervju med BBC.

Rebellerna vill å sin sida ha mer aktiv hjälp. Brittiska och franska rådgivare, som varken ska ”träna och beväpna rebellerna eller hjälpa till att planera militära operationer”, är inte tillräckligt. De vill att Storbritannien och Frankrike sätter in marktrupper.

– Tidigare godtog vi inte några utländska soldater i vårt land men nu, när vi ställs mot Khaddafis brott, ber vi på människorättsliga och muslimska grunder att någon ska komma hit och sätta stopp för dödandet, säger Nuri Abdullah Abdullati, en av rebellernas ledare i Misrata i västra Libyen.

Både den brittiske utrikesministern William Hague och Frankrikes motsvarighet Alain Juppe avskriver dock allt prat om marktrupper.

Men efter ett möte med den libyske rebelledaren Mustafa Abdel Jalil på onsdagen i Paris, lovade franske presidenten Nicolas Sarkozy att man skulle trappa upp insatserna från luften.

Enligt nyhetsbyrån Reuters uppgav däremot inte Sarkozy på vilket sätt attackerna mot Muammar Khaddafis styrkor skulle intensifieras.