Rebellerna i Libyen erkänns nu formellt som landets styre. Det innebär att de får tillgång till hundratals miljarder som tidigare varit frysta. Sverige står dock inte bakom erkännandet.
Beslutet att erkänna rebellerna fattades av den så kallade kontaktgruppen för Libyen under ett möte i Turkiet på fredagen. Kontaktgruppen består av Nato-länderna, Arabförbundet och övriga länder som deltar i kriget. Vissa länder har redan erkänt rebellerna, men beslutet får ändå stora konsekvenser.
– Det betyder att vi kan tillgängliggöra tidigare frysta libyska tillgångar eftersom övergångsrådet från och med nu har ansvaret, sade Frankrikes utrikesminister Alain Juppé inför nyhetsmedier på plats.
Direkt efteråt meddelade Frankrike och Italien att de ger rebellerna motsvarande sex miljarder kronor. Och det är bara början. I USA finns över 200 miljarder kronor i frysta libyska tillgångar.
Även Sverige har frysta tillgångar, men de förblir frysta. Sverige står nämligen inte bakom beslutet att erkänna rebellerna.
– Vi erkänner inte regeringar utan stater, säger utrikesminister Carl Bildt till TT.
Han medger dock att rebellerna är den enda legitima representant som finns i Libyen, men enligt Bildt räcker det inte.
– För närvarande finns det ingen grupp som representerar hela Libyen, det är det som är problemet.
För att lösa det problemet har kontaktgruppen i Turkiet slagit fast en färdplan. Först och främst måste Muammar Khaddafi avgå — där är gruppen väldigt tydlig. Sedan ska ett särskilt FN-sändebud, Jordaniens tidigare utrikesminister Abdel Ilah al-Khatib, förhandla med klanledare och makthavare i Tripoli (dock ej Gaddafi) för att bilda en gemensam övergångsregering. Målet är att så stor del av landet som möjligt ska vara representerat.
Det är dock väldigt oklart när en sådan övergångsregering kan vara på plats, och Khaddafi därmed borta.
– Det ärliga svaret är att jag hade trott att vi skulle vara där för ett bra tag sen, säger Bildt.