Tusentals människor väntas till den heliga staden Qom på måndagen för att delta i begravningen av den reformsinnade iranske storayatollan Hossein Ali Montazeri. Det kan utvecklas till ännu en protest mot mullaregimen.

87-årige Montazeri, vars dödsbud kom på söndagen, var en av arkitekterna bakom revolutionen 1979 och sågs som efterträdare till islamiska republikens grundare ayatolla Khomeiny.

Men han råkade i onåd i slutet av 1980-talet efter att ha fördömt regimens behandling av sina kritiker, och tillbringade flera år i husarrest. Storayatollan, sedd av sina anhängare som Irans högste uttolkare av shiaislam, var skoningslös i sin kritik mot presidentvalet i somras och var en viktig röst inom reformlägret.

Reformsinnade nyhetssajter rapporterade att oppositionella redan på söndagen samlades på torg i Teheran och på stadens stora universitet för att sörja Montazeri. Flera tusen rapporterades vara på väg till hans hemstad Qom, där kravallpolis kallades ut på gatorna.

Regimen är uppenbarligen rädd för en fortsättning på höstens återkommande protestaktioner. Gång på gång har oppositionen utnyttjat högtider och minnesdagar och förvandlat dem till demonstrationer, ofta våldsamt skingrade av polis och regimtrogen Basij-milis.

Främst har protesterna riktats mot president Mahmoud Ahmadinejad, men också mot högste ledaren ayatolla Ali Khamenei som var något av Montazeris nemesis.

Montazeris begravning inleds på måndagsmorgonen. Utländska medier är förbjudna att bevaka ceremonierna.

– Omfattningen av stödet som visas honom kommer att ge kraft åt oppositionen, som sörjer hans bortgång, säger den Londonbaserade Iranexperten Baqer Moin.

Samtidigt mister förstås reformlägret en respekterad företrädare, som inte var rädd att säga sin mening.

I augusti beskrev Montazeri det iranska styret som en ”diktatur” och varnade för att dess hantering av gatuprotesterna efter valet i juni ”kan leda till regimens fall”.

De iranska ledarna har försökt framställa protesterna som en utländsk sammansvärjning, men Montazeri kunde knappast anklagas för att vara USA-lakej. Han stod ayatolla Khomeiny nära och fängslades flera gånger av den USA-stödde shahens hemliga polis. Relationen med Khomeiny surnade dock, och Montazeri lämnade sina politiska uppdrag strax före ledarens död 1989. När Montazeri ifrågasatte Khomeinys efterträdare Khameneis teologiska meriter blev han utpekad som förrädare och sattes i husarrest.

– Han kommer att bli ihågkommen som en man som offrade sin politiska ställning för sina principers skull, sade Baqer Moin.