För att vara en kontinent är Australien påtagligt ensidigt beskriven i europeiska medier, nämligen i samband med extremt väder.

Det är förvisso gott om varan. Under större delen av 2000-talet grillades australierna av den värsta torkan på ett sekel, och snart sagt varje vinter – dvs varje sommar på södra halvklotet – publiceras dramatiska bilder av skogsbränder som slickar förorterna i Sydney, Melbourne och Adelaide.

Alla stora landmassor utan blockerande bergskedjor kan kastas snabbt mellan kyla och värme, torka och kraftig nederbörd. Det vet alla som bor i exempelvis Kina och USA.

Australiens väder, liksom Sydamerikas, styrs dessutom brutalt av jordens mest storskaliga och kraftfulla väderfenomen. Det kallas El Niño eller La Niña – vilket som gäller beror på vilken fas det befinner sig i (se faktaruta).

Fenomenet är ett slags södra halvklotets motsvarighet till den nordatlantiska svängning i luftströmmarna som ger oss i Sverige ömsom bistra och ömsom (eller snarare oftast) milda och ostadiga vintrar.

Men El Niño/La Niña får större konsekvenser. De påverkar nederbördsmängderna på i stort sett halva jordklotet. Starka El Niño-år höjs hela jordens medeltemperatur, och när La Niña är stark sänks den globala temperaturen.

De skyfall som nu dränker östra Australien kommer under en av de starkaste La Niña-perioder som registrerats, enligt forskare på Melbournes universitet. Och den kan fortsätta till maj månad.

2010 var det regnigaste året i Australien på tio år, konstaterar de australiska vädermyndigheterna. Blötan har definitivt satt punkt för den långa torka i östra halvan av landet som på sina håll inleddes redan 1996 och kulminerade 2002.

Mycket regn i ett tropiskt och subtropiskt land håller också ner temperaturen, och 2010 blev samtidigt landets svalaste på ett decennium. Trenden är dock densamma i Australien som på jorden i övrigt: det blir varmare.

Vilken är då klimatförändringens roll? Vi har just lämnat bakom oss ett av de tre varmaste åren på jorden sedan mätningar inleddes. Det innebär att den historiskt varma period vi är inne i fortsätter. Höjd temperatur förändrar vädermönstren, det är klimatforskarna eniga om. Kontrasterna mellan torra och blöta områden skärps. Mycket riktigt fortsätter torkan i sydvästra Australien samtidigt som Queensland vadar i vatten.

Men hur mycket av det extremväder vi noterar i dag som är en faktisk effekt av de 0,8 graders uppvärmning som redan skett och hur mycket som beror på ökad uppmärksamhet och sårbarhet i samhället är betydligt svårare att slå fast.

Det finns forskare som tror att en fortsatt uppvärmning kan ge upphov till en sorts ”mega”-El Niño. Men än så länge går inget sådant att bevisa.