I Europa verkade tron på Gud vittra bort. Men i Lissabonfördraget säger EU nu att man ska föra en ”öppen, transparent och regelbunden” dialog med religiösa samfund.
– Någonting har hänt i Europas religionskultur, säger Joseph Maila, en fransk statsvetare vars nya post – chef för religionsfrågor på franska utrikesdepartementet – i sig är ett tecken på förändringen.
– Länder som var på väg mot striktare delning mellan kyrka och stat, som Frankrike, är nu öppnare mot religion, medan länder där det inte fanns en total åtskillnad håller på att dela dem, sade han.
Som ett exempel på ny attityd tar han Frankrikes motstånd 1999 mot att nämna Europas kristna rötter i EU:s rättighetsdeklaration. Det blev till sist Europas ”kulturella, religiösa och humanistiska arv”.
Ämnet dök upp igen i förhandlingarna om EU:s grundlag, då påven och flera traditionellt kristna stater försökte få in en referens till kristendomen.
– Då tog Frankrike mycket starkt ställning mot Italien, Polen och Irland och lyckades blockera det. Men nu har tio år gått, och se hur allt ändrats!
Det är 11 september 2001 som orsakat svängningen. Men det tog tid innan Europa begrep att attackerna i USA slog sönder den utbredda uppfattningen att tro är en privatsak, på utdöende i moderna samhällen.
Många länder upptäckte att islam är deras näst största religion. Oro för islamistiskt våld sporrades av bombningar och upplopp i europeiska städer.
Även i Sverige tvingades regeringen till dialog med muslimska ledare i samband med karikatyrkrisen.
Ibland ifrågasätts den strikta sekularismen, som vissa ser som islamfientlig.
Samtidigt har den krympande katolska kyrkan börjat agera mer som den minoritet den blivit, och för kampanjer öppet. Även andra samfund har börjat lobba i Bryssel, och i några fall samarbeta sinsemellan.
I denna nya anda blev det inga större kontroverser kring EU:s nya artikel 17 i Lissabonfördraget, där religionsdialogen instiftas.
Den största ändringen kanske sker just i Frankrike, där utrikesminister Bernard Kouchner – men sin personliga erfarenhet som läkare i konfliktområden – konstaterat att man inte kan hantera internationella konflikter genom att på traditionellt sätt bara se till styrkeförhållanden.
Mailas avdelning på sex personer visar detta. Den samlar upplysningar om religiösa trender och deras kopplingar till olika kontroverser, och föreslår handlingslinjer.
Men detta betyder inte på något sätt att Frankrike överger sin egen sekularism i statsstyret, betonar Maila.