Vetepriserna skjuter i höjden: upp med nästan 70 procent sedan i juni. Hettan och bränderna i östra Europa driver på priserna — och nu tornar ett annat katastrofscenario upp sig: brödkravaller.
Ryssland står för en tiondel av världsproduktionen och vetepriserna är de högsta sedan 2008.
Bränderna har fått premiärminister Vladimir Putin att införa exportstopp till årsskiftet. Enligt det jordbruksanalytiska institutet SovEcon beräknas skörden minska till 43 miljoner ton i år från 61,7 miljoner ton i fjol.
De styrande i Kreml lär vilja samla i ladorna tills man kan skönja hur det går med vintervetet.
Analysföretaget Stratfor antar att Ryssland också vill få till en "vetekartell" med storproducenter i grannskapet, främst Ukraina och Kazakstan. Kazakstan är en av världens fem största producenter och exporterar halva sin skörd, men efter torkan talas det om bortfall motsvarande en tredjedel av normal årsproduktion. Ukraina väntas införa exportbegränsningar i nästa vecka.
I köparländerna väcker det oro. Många har också litet utrymmet för dyrare import efter alla svångremspaket för att få nödkrediter från bland annat Internationella valutafonden.
– Å ena sidan är problemet mindre än 2008 därför att livsmedelslagren är större nu, å andra sidan har åren med ekonomisk kris gjort att vissa länder inte är i bra finansiellt läge för att handskas med det, säger analytikern Jonathan Wood vid konsultföretaget Control Risks.
– Vi kan nog få se en del upplopp, men jag skulle inte tro att några regeringar kommer att falla.
Saudiarabien, Jordanien och Turkiet har skyndat sig att meddela att de har gott om vete i lager. Men oroliga är de, enligt Stratfor.
Egypten — världens största importör av vete — är särskilt sårbart, med stor stadsbefolkning. Liksom i andra länder med demokratiskt underskott är stabila — läs häftigt subventionerade — matpriser det som håller demonstranterna från gatan. I söndags såg Egypten om sitt hus genom att köpa 240 000 ton vete från Frankrike.
Just nu pågår faste- och festmånaden ramadan, då priskänsligheten brukar visa sig; det hålls stora kalas och handlarna passar ofta på att höja priset på festmaten. Hittills i år har det dock varit få kravallungar.
Även på andra håll har det hittills varit lugnt trots svångremspaketen, om man undantar Grekland, där demonstrationerna och strejkerna varit många och nya aktioner planeras till hösten.