Tio personer har gripits i USA misstänkta för att vara ryska agenter. De gripna personerna är ryska medborgare, men de har inte agerat mot amerikanska intressen, säger Rysslands utrikesdepartement.
Moskva uttryckte en önskan om att diplomater och advokater ska få träffa till de misstänkta.
Premiärminister Vladimir Putin hoppas att framsteg som gjorts i de ryskamerikanska relationerna inte "ska ta skada av spionskandalen". USA meddelar att man inte tänker låta affären störa samarbeten om nedrustning och säkerhetspolitik mellan Ryssland och USA.
– Vi rör oss mot en tillitsfull relation. Kalla kriget är över, säger vice utrikesminister Philip Gordon.
Tidigare under dagen uttalade sig Moskva ifrågasättande om uppgifterna att tio personer spionerat för Ryssland räkning.
– De har inte förklarat vad det handlar om, något jag hoppas att de gör, sade utrikesminister Sergej Lavrov på tisdagen under ett besök i Jerusalem.
De tio personerna som gripits har enligt USA:s justitiedepartement "utfört långvariga och mycket hemliga uppdrag i USA för Rysslands räkning" och tros jobba för den ryska underättelsetjänsten SVR. En elfte misstänkt i spionhärvan greps på tisdagen på Cypern när han skulle flyga till Budapest men försattes på fri fot mot borgen.
De gripna tycks inte ha kommit över någon hemlig information men många av detaljerna är som direkt hämtade ur klassiska spionromaner. Agenterna använde sig av hemligt meddelande gömda på webbsidor. Men mestadels handlar det om mer traditionella och primitiva metoder att kommunicera som möten på tågstationer under rusningstid, osynligt bläck, lämna pengar i kuvert gömda i tidningar som "glöms" på parkbänkar.
Agenternas uppdrag har varit att skapa kontakter med inflytelserika personer och på så vis få tillgång till information om strategiskt viktiga frågor för USA:s utrikespolitik och militär. Formellt sett är de anklagade för olaglig agentverksamhet och pengatvätt.
– Det intressanta är att de alltså börjat sin verksamhet efter Sovjetunionens kollaps och som en del av Rysslands långsiktiga intressen. Stormakter har alltid ägnat sig åt spioneri och kommer att fortsätta göra det, det var inget som upphörde i och med kalla krigets slut, säger Mike Winnerstig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Stormakter använder sig dels av öppna agenter som arbetar på ambassader och andra officiella institutioner och som ägnar sig att samla in öppen information. Operationen med hemliga agenter som får 10-20 år på sig att integrera sig i samhället är ett tillvägagångssätt som tyder på en mycket långsiktig strategi.
– Det här är mycket dyrt och tveksamt hur effektivt det verkligen är, men är det enda sättet att komma åt den typen av information utan att värva högt uppsatta amerikaner som egna spioner, säger Mike Winnerstig.