EU 50 år

Klockan 22 kom prognosen. 56 procent av de franska väljarna röstade nej enligt ett tillkännagivande från inrikesminister Dominique de Villepin.

När alla röster hade räknats hade 54,87 procent röstat nej och 45,13 sagt ja, enligt inrikesdepartementet.

Och valdeltagandet var högt som om det gällt ett president- eller parlamentsval. 70,5 procent av de franska väljarna slöt upp vid vallokalerna.

Medan jublet steg i nejhögkvarteren framträdde valets stora förlorare, president Jacques Chirac, i direktsändning från Elyséepalatset i tv, något som annars bara brukar ske vid presidentval.

- Det är ert suveräna beslut och jag noterar det, sade en sammanbiten Chirac, som framhöll att Frankrike naturligvis stannar kvar i EU och fortsätter fylla sin uppgift där. Han sade också att ratifikationsprocessen fortsätter i andra EU-länder.

Chirac, som väntas sparka sin impopuläre premiärminister Jean-Pierre Raffarin, lovade också att "de närmaste dagarna" ge besked om regeringens framtida sammansättning och politiska inriktning.

Men Chirac sitter kvar i Elyseepalatset trots att flera röster höjdes för hans avgång så fort valresultatet blivit känt.
Valets andra stora förlorare är socialistpartiets ledare Francois Hollande, som sett sitt parti splittras kring folkomröstningen med partiets andreman Laurent Fabius och många medlemmar aktiva i nejkampanjen.

Han var röd i ansiktet när han gjorde sitt uttalande i tv från partihögkvarteret på Rue Solferino och han gick direkt till hårt angrepp på Chirac.

- Det här valresultatet uttrycker framför allt vidden av den djupa kris som råder i landet och misstron mot den statsledning som vägrat lyssna på budskapet förts fram i regionalvalen och i Europavalen, sade Hollande.

Att folkomröstningen i praktiken mycket handlat om inrikespolitik bekräftades också av vallokalsenkäten. Väljarnas främst anledning till att rösta nej var enligt den oron för arbetslösheten. På andra plats bland skälen kom önskan att säga att man fått nog, att uttrycka sin "ras-le-bol". Först på tredje plats kom önskan att få en omförhandling av EU-konstitutionen.

På den politiskt brokiga nejsidan var jublet gemensamt men slutsatserna mycket olika.

- Det är ett historiskt ögonblick, sade Jean-Marie Le Pen, ledare för främlingsfientliga Front National.

- Det franska folket har gjort revolution mot den europeistiska politiken, sade Le Pen och uppmanade Chirac att avgå.

Men socialistpartiets Claude Bartolone, Laurent Fabius högra hand, talade om "en framgång för Europa".

- Frankrike har visat att det vill ha Europa, ett starkt socialt Europa.

I studion fanns också trotskistiska LCR:s unge ledare Olivier Besancenot, som av väljarna satts på fjärde plats bland de politiker som fått väljarna att rösta nej, före kommunistpartiets ledare Marie-George Buffet. Han uppmanade de väljare som röstat ja med hjärtat till vänster att sluta upp på Bastiljplatsen, där nejvänstern skulle samlas för att fira segern:

- När ni kommer dit och ser fanorna och plakaten, då kommer ni att se att det inte är "anti-turken" som segrat i kväll, sade Besancenot och syftade på att rädslan för polska rörmokare och turkiskt EU-medlemskap spelat en stor roll i kampanjen.

Det var varit en dramatisk kampanj med flera svängningar i väljaropinionen, en kampanj som fört böcker om EU-konstitutionen upp på bestsellerlistorna och splittrat både familjer och politiska partier.

Och många väljare tvekade ända in bakom valbåsets grå gardiner om de skulle rösta "oui" eller "non". En av dem var Jean-Marie Cita, bördig från Frankrikes karibiska öar, som röstade vid märiet i Paris 7:e arrondissemang på Rue de Grenelle.

-Det var svårt, det var verkligen svårt, sade han till DN när han kom ut från vallokalen.

-Men eftersom jag kommer från Guadeloupe på Antillerna tänkte jag på vad Europa betytt för Antillerna och röstade ja, för Guadeloupe. Det var verkligen med tvekan. Men det är inte Europa jag är arg på, det är den politik som förs i Frankrike, säger Jean-Marie Cita som tycker att Frankrikes arbetande befolkning har många anledningar att markera sitt missnöje idag.

Madame Silveira Silva hade också också haft litet svårt att bestämma sig. Hon såg på president Jacques Chiracs tv-tal till medborgarna i torsdags och tycker att det "gav litet mer balans åt argumenten".

-Men det ändrade ingenting i grunden tycker jag, och jag röstade nej, mycket med tanke på företagsutflyttningarna, sade hon.

Men madame Osmak-Lebon, en äldre dam i prydlig kofta och kjol, tyckte att det varit ganska lätt att bestämma sig trots allt.

-Jag har följt kampanjen noga. Jag har läst hela konstitutionsfördraget och studerat argumenten för och mot, som har varit mycket talande och genomtänkta, berättade hon för DN.

- Men det blev ja. För mig är Europa mycket viktigt. Det har betytt mycket positivt och jag tycker inte vi ska ta ett steg tillbaka nu.
President Jacques Chiracs parti UMP har fört kampanj för ett ja till EU-konstitutionen liksom borgerliga UDF.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut