Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Världen

Rysare om Storbritanniens framtid i EU

Foto: STEPHANE DE SAKUTIN

Stora motsättningar, uppskjutna tidsgränser och ett plötsligt hot om veto från Greklands sida präglade förhandlingarna om ett nytt brittiskt EU-avtal. EU:s toppmöte om Storbritanniens framtid i unionen blev en rysare. 

Diskussioner om ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien pågick under hela fredagen. Vid niotiden på kvällen inleddes EU-ledarnas middag och chanserna att nå ett avtal verkade goda, men inget är klart än.

I London samlades samtidigt brittiska aktivister i en stor konferenslokal intill parlamentet för att lansera "Grassroots out", en kampanj för brittiskt EU-utträde. I Bryssel hade premiärminister David Cameron in i det sista bilaterala möten med enskilda EU-länder och samtalen kärvade.

”Förhandlingarna är inte lätta, mycket långsamt går vi mot en lösning”, twittrade till exempel Tjeckiens Europaminister Tomas Prouza.

Tidigare under dagen hade han kritiserat Storbritanniens bristande vilja att kompromissa.

Från brittiskt håll hävdades i stället att regeringen i London redan gjort stora eftergifter. Förhandlarna underströk att David Cameron måste åka hem med en bra uppgörelse för att kunna vinna den kommande folkomröstningen och därmed få Storbritannien att stanna i EU.

Enligt uppgift till DN från diplomatiska källor var det till slut tre frågor som gjorde att samtalen drog ut på tiden.

Storbritannien ville bland annat att den föreslagna nödbromsen för så kallade work-in benefits, ett slags skattebidrag till lågavlönade i Storbritannien, skulle kunna användas för att stoppa dessa bidrag till medborgare från andra EU-länder under sju år med möjlighet till tre års förlängning i två omgångar, alltså sammanlagt 13 år.

Det var ett av de krav som Polen och andra länder i östra EU inte ville acceptera.

En annan utdragen tvist handlade om förslaget om indexering av barnbidrag som utbetalas till barn som bor kvar i hemländerna.

Ytterligare en kontrovers var att Frankrike och andra euroländer protesterade mot att Storbritannien skulle få möjlighet att bromsa nya lagar i euroområdet.

Förslaget gick ut på att Storbritannien, och till exempel Sverige, skulle kunna begära EU-förhandlingar om det anses finnas risk för att den inre marknaden splittras av nya lagar som planeras inom euroområdet.

Sverige har inte haft några invändningar mot detta. Flera euroländer har emellertid protesterat mot det som de anser vara brittisk inblandning i euroområdets interna frågor.

Europeiska nyhetsbyråer rapporterade att förhandlingarna också komplicerades av att regeringen i Aten plötsligt drog in flyktingkrisen i samtalen. Grekland ville ha garantier för att andra EU-länder inte ska stänga gränserna mot landet. Utan sådana garantier hotade grekerna med att säga nej till EU-avtalet med Storbritannien.

Enligt uppgifter i den grekiska tidningen Ekathimerini ska Alexis Tsipras ha fått försäkringar av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande om att det inte ska bli några beslut om nya gränskontroller före nästa EU-toppmöte i början av mars, som ska ägnas helt åt flyktingkrisen.

Fakta: Britternas krav på EU

Storbritanniens regering har krävt förändringar inom fyra områden i sin relation till EU:

Starkare ställning i EU för de nationella parlamenten.

Garantier för att icke-euroländer inte drabbas av beslut inom eurozonen.

Löfte om att få stå utanför EU:s formella maningar om en "allt fastare sammanslutning".

Ett begränsat välfärdssystem för EU-medborgare i Storbritannien.

En folkomröstning ska sedan hållas i Storbritannien – senast den 31 december 2017 – för att avgöra frågan om landet ska stanna kvar eller lämna EU. Om en uppgörelse nås under veckans EU-toppmöte antas premiärminister David Cameron inom kort utlysa folkomröstningen till sannolikt den 23 juni i år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.