”Fred i Tjetjenien” utropar ryska medier. Men att de ryska soldaterna nu lämnar den plågade republiken efter nästan tio år är inte nödvändigtvis en seger för det tjetjenska folket utan mest för deras brutale härskare Ramzan Kadyrov.
”Antiterroristoperationen” i Tjetjenien – det som av omvärlden kallats krig – inleddes 1999 av den då nytillträdde premiärministern Vladimir Putin och blev den hävstång som förde honom till presidentposten.
Sedan midnatt i går, torsdag, är den operationen formellt avslutad. 20.000 federala soldater kommer att lämna republiken inom kort, och en rad undantagsregler – som utegångsförbud, säkerhetskontroller och liknande – tas bort.
Kreml vill förstås utmåla det hela som en seger: kriget är vunnet, och vi kan nu återgå till vardagen. Ur en aspekt stämmer det. De separatistiska gerillastyrkorna tycks mer eller mindre utplånade. Mellan 50 och några hundra rebeller gömmer sig fortfarande i bergen, men några attacker från deras sida har inte rapporterats på över ett år.
Å andra sidan innebär det ryska tillbakadragandet att delrepublikens president Ramzan Kadyrov får helt fria händer. Denne 32-årige före detta gerillakrigare styr Tjetjenien med järnhand sedan flera år och har enligt människorättsgrupper mängder av brott på sitt samvete.
– Tortyren och kidnappningarna kommer att fortsätta, säger människorättsexperten Tatjana Loksjina till nättidningen gazeta.ru.
Hon och många andra bedömare menar att torsdagens beslut är en uppgörelse mellan Moskva och den tjetjenske ledaren. Kadyrov levererar ”stabilitet” och Kreml lägger sig inte i hur den uppnås. I utbyte får Kadyrov ekonomiska fördelar.
Bland annat kommer tullar nu att kunna tas ut av delrepubliken, och huvudstaden Groznyjs flygplats ges status som internationell. Inkomsterna från detta väntas hamna i den styrande klanens fickor.
Ramzan Kadyrov var förstås nöjd med torsdagens beslut.
– Denna dag är historisk. Vi kommer att fira den varje år som en helgdag, sade han till ryska medier.