Ryssland rustar upp sin militärmakt

– Försök att expandera Natos militära infrastruktur nära vårt lands gränser fortsätter, sade den ryske presidenten vid ett möte med försvarsministeriets ledning.

Han framhöll att huvuduppgiften med en kvalitativ modernisering av försvaret är att öka styrkornas stridsberedskap, ”så att de har förmåga att klara sin uppgift att trygga Rysslands säkerhet”.

Moderniseringsprogrammet av armén och flottan ska inledas 2011. Att behovet är akut avslöjades under kriget i Georgien i augusti, då den ryska armén visade sig sakna modern utrustning som precisionsbomber, mörkersikten och fungerande modern kommunikationsutrustning.

Det Medvedev syftade på är den tidigare USA-presidenten George Bushs ambitioner att få med före detta Sovjetrepubliker som Ukraina och Georgien i den västliga försvarsalliansen Nato – men också planerna på att skapa en missilsköld i Polen och Tjeckien.

Båda programmen har Ryssland stämplat som allvarliga hot mot sin nationella säkerhet. Men sedan skiftet till en ny administration i Washington under Barack Obama har verkligheten förändrats: Ukraina (förlamat av inrikespolitisk maktkamp) och Georgien (som förlorat delar av sitt territorium till Ryssland) har under det senaste halvåret framstått som alltför instabila för att få en inbjudan om Natomedlemskap och när det gäller tanken på en ny missilsköld i östra Centraleuropa har Obama markerat begränsad entusiasm.

Ändå blir inte säkerhetspolitiska bedömare tagna på sängen av beskedet från Moskva; enligt den nya utrikespolitiska doktrin som lanserades av Medvedev sommaren 2008 är ett av målen att återvinna landets gamla maktposition. En annan central målsättning i Medvedevdoktrinen är att Ryssland ska bli erkänt som stormakt – en av flera i världen.

”Talet om en förhöjd beredskap för de strategiska kärnvapenstyrkorna är traditionell retorik i ett läge när Nato inte utgör något hot mot Ryssland”, kommenterade på tisdagen Alexander Sjaravin, chef för Institutet för politisk och militär analys i Moskva, i radiostationen Echo Moskvy. Sjaravin menar att Nato upphörde att vara fiende nummer ett då Sovjetunionen upplöstes, men den traditionella fruktan finns kvar.

För en vecka sedan kom den svenska försvarsmaktens forskningsinstitut FOI med en rapport om den ryska militären, av vilken framgår att Rysslands militära förmåga har ökat under de senaste åren, främst genom ökade resurser för övning och utbildning.

– Man vill tona ner den ekonomiska krisens betydelse för försvaret. Budskapet är detsamma som Vladimir Putin har haft tidigare, att man ska fortsätta att nyanskaffa materiel till de väpnade styrkorna, oavsett problemen i finanserna, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.

Enligt Fredrik Westerlund finns det allt fler tecken som tyder på att Rysslands ekonomiska utveckling kommer att gå knackigt framöver.

– Om man upprätthåller de volymer som man har talat om betyder det att pengarna måste hämtas någon annanstans ifrån. I ekonomiska termer handlar moderniseringen och nyanskaffningen om att man under perioden 2007 till 2015 ska avsätta 4.000 miljarder rubel till de väpnade styrkorna, en avsevärd summa.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut