Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Världen

Ryssland undersöker om det var ”olagligt” att erkänna baltländerna

Foto: DN:s textarkiv

Den ryska riksåklagaren ska ”undersöka om beslutet att erkänna de baltiska staterna 1991 var lagligt”. Tidigare har en domstol konstaterat att beslutet att överlåta Krim till Ukraina 1954 inte var lagligt. Rysslandforskaren Gudrun Persson ser det som ytterligare ett tecken på den ryska aggressiva säkerhetspolitiken. ”Man vill legitimera det man håller på med för sin befolkning” säger hon.

Det är den ryska nyhetsbyrån Interfax som citerar källor inom den ryska åklagarmyndigheten, och hävdar att man där startat en utredning för att kontrollera ”om det var lagligt av dåvarande Sovjetunionen att erkänna baltstaterna” något som skedde, 1991. Granskningen görs efter att två företrädare för partiet ”Enade Ryssland” begärt det, skriver Lenta.ru. Parlamentarikerna menar att beslutet skadade landets suveränitet och ledde till styckningen av Sovjetunionen.

Bakgrunden skulle alltså vara att det var ”okonstitutionella kupper” som ledde till bildandet av staterna.

Den ryska åklagaren har tidigare konstaterat att det var mot lagen som Krim överlämnades till Ukraina 1954, även om man hävdar att det inte får rättsliga följder:

– Riksåklagarens kansli uppgav bara ett faktum, nämligen att överföringen av Krim till Ukraina under Nikita Chrusjtjovs dagar inte skedde på en konstitutionell grund, eftersom de berörda besluten inte fattades av de behöriga myndigheterna, sade hävdade åklagarkontoret, enligt Interfax.

Enligt Gudrun Persson, Rysslandsforskare på FOI är talet om att utreda erkännandet av baltstaterna ett försök av Ryssland att använda sig av historieskrivningen som ett vapen i en aggressiv utrikespolitik.

Talet om brott mot grundlagar och regelverk blir absurt med tanke på Sovjetunionens historia, menar hon.

– När bolsjevikerna grep makten i november 1917 så var ju det en kupp. Sovjetunionen bildades inte förrän 1922 och de baltiska staterna och Finland hade då redan blivit självständiga, konstaterar hon.

Och 1991 förklarade sig Ryssland självständigt från Sovjetunionen och erkände de baltiska staternas självständighet.

– Skulle då Rysslands självständighet också ställas ifråga? Användningen av historia som säkerhetspolitiskt vapen vilar inte på det rationellas grund, fortsätter hon.

I stället handlar det om att Ryssland legitimerar sin säkerhetspolitik för den egna befolkningen.

– Det blir ett avståndstagande från de västliga demokratierna för att fastställa den ryska vägen framåt, man vänder sig emot demokrati, yttrandefrihet och marknadsfrihet. Men det är oroväckande, för om man börjar ifrågasätta olika skeenden i den europeiska historien och rycka i gränserna så kommer det aldrig att ta slut.

Är det ett steg mot aggressioner mot baltländerna, som i Ukraina?

– Vi får se vad det här leder till, om det är en utredning eller bara ett förslag. Det är i alla fall ytterligare ett medel för att provocera omvärlden och ytterligare markera mot Väst, och ett bevis på det aggressiva och instabila säkerhetspolitiska läget som råder, säger Gudrun Persson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.