Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Så gick det för flyktingbarnen

De har svårt att få jobb och problem att klara skolan. Ensamkommande flyktingbarn har som vuxna svårt att etablera sig i Sverige. Efter en unik granskning kan DN visa hur samhället på flera punkter misslyckats med att ta hand om barnen som kom till Sverige utan sina föräldrar.

Sverige är det land i Europa som tar emot allra flest ensamkommande flyktingbarn. Hittills i år har 2 497 sökt asyl.

Det är en särskilt utsatt grupp där samhället har ett tungt ansvar, eftersom barnen saknar föräldrar i Sverige. De har ofta flytt från krig och fattigdom och växer upp i ett främmande land utan sina familjer.

Under 2006 fick 316 ensamkommande barn uppehållstillstånd i Sverige. För att ta reda på hur det har gått för barnen när de har varit i Sverige ett tag valde DN att titta närmare på varje enskilt fall från detta år. Granskningen utgår från ett antal mätbara kriterier, som inkomst, studier och brottslighet.

Någon liknande undersökning har aldrig gjorts. Svenska myndigheter har ingen samlad bild av hur de har klarat sig.

Resultatet är nedslående. Endast i några få undantagsfall klarar de nu vuxna barnen att försörja sig själva eller att studera vidare. Dessutom dras många med skulder hos Kronofogden.

Vår undersökning visar att endast 30 personer genomgår eller har gått någon sorts utbildning efter gymnasiet, antingen yrkesutbildning eller på högskola. Här finns några som går avancerade utbildningar, men det är en liten minoritet. Enligt Högskoleverket studerar 43,6 procent av 24-åringarna i Sverige på högskola. I vår granskning bedriver endast 17,6 procent av 24-åringarna högskolestudier.

– En majoritet är 15 till 17 år när de kommer hit från länder som Afghanistan och Somalia där det inte funnits ett fungerande skolsystem. De har inte tillräckligt i bagaget. Dessutom får de jämförelsevis väldigt kort tid på sig att ta betyg för att fortsätta på och sedan fullfölja gymnasiet. Den här gruppen har väldigt mycket emot sig, säger Nihad Bunar, professor vid institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

De flesta barnen i DN:s undersökning kommer från Irak, Afghanistan och Somalia. Här finns också flera från det forna Jugoslavien och Östeuropa.

Det finns inga samlade uppgifter på hur ensamkommande barn klarar av grundskolan eller gymnasiet. Men det är helt klart att de i DN:s undersökning ligger efter i utbildning och har lägre inkomster.

En stor del vill dock studera, men hinner inte i kapp sina jämnåriga. Nästan var fjärde person över 18 år har tvingats ta studielån bara för att läsa in grundskolan eller gymnasiet. Enligt uppgifter från CSN är det 64 personer i DN:s granskning som på det här sättet har skuldsatt sig.

De 308 personerna är i dag utspridda över hela landet, från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Flest bor i Stockholm, Skellefteå och Göteborg.

Fler av dem gifter sig tidigt jämfört med genomsnittet för Sverige som helhet.
112 personer deklarerade någon inkomst år 2010, de flesta mycket blygsamma summor. 72 personer hade en årsinkomst under 100 000 kronor. Endast 12 personer tjänade mer än 200 000 kronor.

I Sverige som helhet hade år 2010 mer än 83 procent av personer mellan 20 och 24 år en inkomst och nästan hälften tjänade 80 000 kronor om året eller mer. I den här gruppen hade knappt hälften en inkomst och 22 procent tjänade över 80 000.
Inom ett område ligger de ensamkommande barnen bra till. Av de 275 som har uppnått 18 års ålder har 100 körkort. Det gör det lättare att få arbete i framtiden.

Därför har flera kommuner satsat på att hjälpa de ensamkommande med körkortsutbildning som ett viktigt integrationsprojekt.

I dag har 294 personer uppnått straffålder, alltså över 15 år. 37 av dem är dömda för någon sorts brott. Oftast är det brott som ger böter, snatteri och olovlig körning är några exempel. Här finns också några domar för misshandel i samband med bråk. Två av de dömda är kvinnor.

Åtta personer har dömts för grövre och upprepad brottslighet. Det handlar om grova narkotikabrott, övergrepp i rättssak och rån. Av domar och personutredningar framgår att återfallsbrottslingarna genomgående har allvarliga sociala problem. Inte i något fall finns uppgifter om att de dömda ingår i någon organiserad brottslighet.
En handfull av dem har anmälts för brott men sedan friats. I tre fall har det gått så långt att de fått skadestånd från Justitiekanslern för att de felaktigt varit frihetsberövade.

Så gjordes undersökningen

Vi valde att titta på samtliga ensamkommande barn som fick uppehållstillstånd 2006. Några av dem har kommit hit alldeles ensamma. Andra, bland annat de som kom hit som spädbarn, har haft någon äldre person med sig, till exempel storasyskon.

Med utgångspunkt från personnummer som vi fått från Migrationsverket har vi studerat hur det gått för varje enskild individ på ett antal mätbara kriterier som utbildning, inkomst, skulder etc. Alla uppgifter kommer från offentliga register och arkiv.

Våra källor:
Beslut om uppehållstillstånd: Migrationsverket.
Inkomster: Taxeringen inkomståret 2010, Skatteverket. Skulder: Kronofogdemyndigheten.
Studier och studielån: Centrala studiestödsnämnden. Körkort: Transportstyrelsen. Familjeförhållanden, äktenskap/dödsfall och utvandring: Folkbokföringsregistret, Skatteverket. Brott: Strafföreläggande om bötesbrott från åklagarmyndigheterna. Domar från tingsrätter. Skadestånd för felaktigt frihetsberövande från Justitiekanslern. DN