Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Så lite visste vi en månad efter dåden

Tio år efteråt kan det vara svårt att minnas hur förvirrat sakläget var flera veckor efter terrordåden i Washington och New York. Ännu efter en månad visste man inte hur många som dött, och 80 procent av bråten på södra Manhattan låg kvar.

Ovanstående rörliga DN-grafik av Johan Andersson, Timo Rinnevuo och Johnny Öberg – ett grafiskt reportage som för övrigt höll hög internationell standard – beskriver dels attackerna den 11 september och dess materiella och ekonomiska följder, dels vad man då visste om antalet offer och om USA:s motattacker i Afghanistan.

När grafikreportaget publicerades den 15 oktober 2001 var USA:s och Storbritanniens krig i Afghanistan precis en vecka gammalt. Målet med de amerikanska attackerna beskrevs som att slå ut al-Qaidas baser hos talibanregimen och hitta Usama bin Ladin.

Som framgår av informationen under den sista fliken i grafiken var intrycket vid denna tid att krigsoperationen hade en väl definierad agenda, och att det därför var relevant att i detalj beskriva de första attackerna.

Även om den afghanska oppositionen mobiliserade i norr med amerikanskt stöd var det inte alldeles uppenbart att kriget syftade till att helt få bort talibanregimen. Och att dessa första dagar av missilangrepp skulle vara början på ett krig som USA och dess allierade fortfarande tio år efteråt inte kommit ur kunde ingen ana.

I de terrordrabbade städerna Washington och New York gick det ännu en månad efter de ofattbara dåden inte att summera antalet dödsoffer. Den siffra över döda och saknade som anges i grafiken är mer än dubbelt så hög som den verkliga, vilken inte stod klar förrän långt senare.

De första dagarna fanns det farhågor om att tiotusentals människor omkommit i apokalypsen på södra Manhattan. Långsamt tickade dock rapporter in från saknade som hört av sig, och ännu långsammare hittades kroppar i den fasansfulla mängden grus, damm och förvridna byggnadsdelar.

Förstörelsen var så total och hettan så stor att få identifierbara kroppar hittades. Efter fyra år kunde fastställas att man lyckats knyta 58 procent av dödsfallen till återfunna fysiska rester av olika slag.

En månad efter terrordåden, den 11 oktober, rapporterades 4.852 personer omkomna eller saknade efter attacken i New York. Siffran efter attacken mot Pentagon i Washington, som var betydligt lägre, låg närmare den som skulle bli den slutliga (184).

Vid denna tidpunkt hade samtidigt 16.000 lastbilslaster med bråte forslats bort från de kvarter söder om Murray Street som förötts sedan American Airlines flight 11 och United Airlines flight 175 drivits in i World Trade Centers båda huskroppar. Detta motsvarade endast en femtedel av de sammanlagt 1,25 miljoner ton rester som blev resultatet av att 15 jättehus, en kyrka och en bro raserades eller skadades kraftigt.

DN:s rörliga 11 septembergrafik är en tydlig ögonblicksbild av vår kunskap om de historiska terrorattackerna och deras efterbörd i mitten av oktober 2001.

Fotnot: Under rubriken "Kapningarna" i den interaktiva grafiken har två av flightnumren blivit fel. De är dock korrekta i den detaljpresentation som kommer fram när man klickar på rubriken "Krascherna".