Världen

Så påverkas EU av terrorn – åtta frågor och svar

Foto: AP

Italien vill stärka EU:s försvarssamarbete. Frankrike kräver skärpt kontroll av unionens yttre gränser. I dag torsdag håller EU:s inrikesministrar krismöte. DN:s korrespondent Annika Ström Melin reder ut.

Vilka följder kommer attackerna i Bryssel att få för EU-politiken?

Frågor som rör terrorkampen hamnar åter högst upp på dagordningen i EU. Redan i dag torsdag kallas EU:s inrikesministrar till ett krismöte i Bryssel.

Några EU-ledare har krävt långtgående förändringar av EU-samarbetet. Italiens premiärminister Matteo Renzi anser till exempel att terrorattackerna i Bryssel visar att EU behöver en starkare gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Frankrikes regeringschef Manuel Valls hävdar också att terrorn i Bryssel måste leda till reformer. Valls vill bland annat att bevakningen och kontrollen av EU:s yttre gränser ska skärpas och det kravet kommer säkert höras från fler.

Kan terrorn leda till att unionen får en mer gemensam försvarspolitik?

Sannolikt inte. Hittills har EU-länderna flera gånger sagt nej till att utforma ett gemensamt försvar. Det skedde första gången redan 1954, då Frankrikes nationalförsamling röstade nej till den försvarsunion som den tidens EU-ledare ville ha.

Sedan dess har ingen på allvar försökt upprätta ett gemensamt försvar i EU, och det gäller fortfarande.

Samtidigt utvecklas EU-ländernas försvarsindustriella samarbete. Dessutom innehåller EU:s senaste fördrag, Lissabonfördraget, en solidaritetsklausul som kan leda till att EU-länderna hjälper varandra militärt.

Frankrike hänvisade till den solidaritetsparagrafen efter terrorattackerna i Paris i november förra året och det kan säkert ske igen. Så även om EU inte får ett gemensamt försvar kan samarbetet framöver säkert komma att bestå av allt fler militära delar.

Vad kommer att hända med EU-ländernas polissamarbete?

När EU-ländernas inrikesministrar samlas kommer de säkert att tala mycket om att polisens samverkan måste stärkas och att säkerhetstjänsternas samarbete ska bli tätare.

Tysklands inrikesminister Thomas de Maizière hävdade till exempel på onsdagen att EU-ländernas säkerhetstjänster ska dela all relevant information med varandra.

Men det handlar fortfarande inte om att EU ska inrätta en gemensam och central polisstyrka eller säkerhetstjänst. Sådana förslag finns också, men hittills har alla EU-länder sagt nej till att låta EU ta över uppgifter som hör till nationalstaternas kärna.

Det är också väl känt att EU-ländernas polisorganisationer ibland misstror varandra och inte vill dela med sig av uppgifter som de fruktar att andra stater kan missbruka.

Vad ska unionens inrikesministrar ta upp under krismötet?

Det handlar antagligen inte om några nya, omvälvande EU-förslag.

En riktig långkörare är till exempel att EU ska inrätta ett register över flygpassagerares bokningar och resor som kallas PNR, passenger name record.

Frankrike och Sverige hör till de länder som har drivit på frågan om PNR eftersom länderna anser att ett sådant register behövs för att upptäcka misstänkta resemönster och därmed avslöja planer på nya terrorattacker.

I Sverige har polisen redan möjlighet att begära sådana uppgifter från flygbolagen, men regeringen i Stockholm anser att det också behövs på EU-nivå.

Har det inte fattats beslut om ett passagerarregister?

Nej, inte slutligt. I december förra året kom EU-länderna överens om hur ett sådant register ska utformas.

Det blev en kompromiss som bland annat innebär att uppgifter om resenärernas bokningar inte få lagras längre än sex månader, därefter ska den information som samlas inte kunna kopplas till enskilda individer.

Innan den nya EU-lagen träder i kraft måste dock också EU-parlamentet godkänna förslaget. Och kritiker från parlamentets gröna, liberala och vänstergrupper anser att det behövs starkare skydd för den personliga integriteten. Men efter attackerna i Bryssel kräver bland andra Frankrikes premiärminister Manuel Valls att EU-parlamentet ska klubba lagen så snart som möjligt.

Finns det fler förslag som anses kunna stoppa terrorn?

Ja, kommissionen har till exempel presenterat ett paket med nya skärpta EU-regler som ska gälla handeln med vapen.

Vapenhandeln flödar i EU och det är väl känt att terrorister och andra kriminella utnyttjar det faktum att EU-länderna har olika vapenlagstiftning och att vissa stater knappt har någon kontroll alls.

Därför vill EU-kommissionen att länderna ska införa tuffare regler för att avaktivera vapen, göra det svårare för människor att få tillgång till halvautomatiska vapen, införa 5-åriga vapenlicenser och obligatoriska läkarkontroller.

Men allt detta är kontroversiellt. I Sverige går till exempel jägarnas organisationer till storms mot dessa idéer och företrädare för Moderaterna och Centerpartiet är också kritiska och anser att förslaget skulle leda till byråkrati och drabba jägare och sportskyttar.

Påverkas EU:s flyktingpolitik av terrorattackerna?

Ja, det har redan skett. Polen, som efter hårt motstånd i höstas till slut gick med på att ta emot 7 000 asylsökande, säger nu helt nej till att vara en del av EU:s system för omfördelning av flyktingar.

Visserligen har inte en enda asylsökande hittills skickats till Polen, men med hänvisning till attackerna i Bryssel deklarerade premiärminister Beata Szydlo på onsdagen att regeringen i Warszawa inte längre är beredd att ta emot några flyktingar alls.

EU-beslutet att 160 000 flyktingar ska omfördelas från Italien och Grekland till andra EU-länder har hittills varit ett misslyckande, men beskedet från regeringen i Warszawa gör det ännu svårare att genomföra.

Vad kan man vänta att krismötet leder till?

EU-ländernas ministrar vill säkert framför allt manifestera enighet och att de inte tänker ge upp kampen mot terrorismen.

Ministrarna kommer att tala om behovet av ökat polissamarbete och att EU-ländernas säkerhetstjänster ska dela information med varandra. Men när det gäller konkreta åtgärder blir det antagligen inga nya omvälvande beslut.