Så skildrade DN murens fall

”Återigen kan DN:s rapport dateras med bara Berlin. Inte Västberlin. Inte Östberlin. För det var natten till fredagen som Berlin efter 28 års delning åter blev en öppen stad, en stad för alla berlinare.”

Dagens Nyheters Ingvar Oja är på plats i Berlin för att fånga det historiska ögonblicket. Den 11 november skriver han:

”Det var en natt full av uppsluppenhetens skratt, full av tårar över förlorade år mellan vänner, mellan älskande. (…) Det var en natt då man äntligen efter 28 år av avståndstagande, mentalt och fysiskt, angrep muren, som i nattens mörker plötsligt blev en förenande länk mellan människor som aldrig sett varandra. Därför att muren hade stått emellan dem.”

Dagen före, den 10 november, lyder rubriken på Dagens Nyheters förstasida:

”BERLINMUREN FALLER”

Berlinkorrespondenten Disa Håstads efterföljande ingress konstaterar att ”invånarna i DDR kan med omedelbar verkan emigrera direkt till Västtyskland över samtliga gränsstationer”.

I ”dagbok från historisk vecka i DDR” beskriver hon två dagar senare förvirringen som rådde den 9 november, dagen för Berlinmurens fall. Hon befann sig, tillsammans med 400 internationella journalister, på presskonferens med talesmannen för det östtyska kommunistpartiets centralkommitté, Günter Schabowski.

Hon skriver att Schabowski ”liksom i förbigående”, mot slutet av presskonferensen, droppar en upplysning: DDR-medborgarna skall nu kunna resa ut direkt till Västtyskland och Västberlin, och pass eller visum skall de få genast hos polisen.

Disa Håstad:

”Vi är inte helt klara över vad det innebär, och formuleringen förblir luddig också i DDR:s nyhetssändning. Är detta slutet på muren? DN:s nyhetsredaktör Börje Bennholm ringer. Är det okej att göra hela löpet och förstasidan på detta?”

Det blir halva förstasidan. Med tanke på presskonferensens ”luddiga” besked är texten överraskande klar:

”Det historiska beslutet, som i praktiken betyder att Berlinmuren faller, fattades av den östtyska regeringen på torsdagen. (…) Nyheten i TV och radio om att Östtyskland öppnat sina gränser ledde till något som närmast liknade en folkfest.”

Disa Håstad konstaterar att muren i praktiken ”nästan är riven trots att den fysiskt står kvar”. Byråkratin fortlever, men är ”betydligt förenklad”. En stor del av artikeln upptas av spelet bakom förre partichefen Erich Honeckers avgång. Att han den 18 oktober störtades från sin post kom senare att anses vara en av de viktigaste orsakerna till murens fall.

Det politiska spelet skildras naturligtvis i detalj av Dagens Nyheters reportrar. Liksom då muren restes påverkades skeendet av omfattande flyktingsströmmar. 1989 var gränsen mellan Öst- och Västtyskland stängd. Men via Ungern, Prag och Warsawa flydde hundratusentals östtyskar till väst för att söka lyckan. Inte ens regeringens beslut att alla som ville fick resa västerut via Tjeckoslovakien hjälpte; demonstrationer utbröt i flera tyska städer.

Söndagen den 5 november skriver TT:s utsända från Västberlin:

”Drygt en halv miljon östtyskar demonstrerade på Alexanderplatz i huvudstaden Östberlin på lördagen, sade arrangörerna av den hittills största demonstrationen i Östtyskland. Maningen om uppslutning i en protestmarsch för kraven på press- yttrande och åsiktsfrihet hade hörsammats över förväntan.”

Tre dagar senare, den 8 november, handlar Disa Håstads rapporter från Östberlin om att landet fått en ny politbyrå sedan den gamla avgått med omedelbar verkan.

”Egon Krenz, vars post som generalsekreterare enhälligt bekräftades, föreslog en ändring av dagordningen så att personfrågor skulle behandlas först på plenumet. Han föreslog därefter politbyråns avgång.”

Dagen därpå är Disa Håstad på den numera berömda presskonferensen. Det är där Krenz sticker lappen i Schabowskis hand, enligt ryktet ett pressmeddelande som inte skulle nå offentligheten förrän dagen därpå.

När han sedan pressas att svara på frågan om när de nya resereglerna ska börja gälla kan han bara svara: ”Direkt”.

Efter detta får DN:s korrespondenter i Tyskland fullt upp. Lördagen den 11 november lyder rubrikerna ”Skakad ledning lovar fria val”, ”Soldater gör hål i muren”, ”En demokratisk revolution för DDR” och ”Den underbara natten i Berlin”.

Den 12 november diskuteras frågan huruvida Tyskland åter ska kunna bli ett enat land. Sveriges utrikesminister Sten Andersson säger till Dagens Nyheter att ”det vore en fara”. Enligt honom skulle Tyskland kunna bli ”ett chauvinistiskt land som vill sätta sin prägel på samarbetet inom ett nytt Europa”. Egon Krenz citeras med orden ”någon återförening ska vi inte diskutera” då det står klart att han inom en månad ska träffa den västtyske förbundskanslern Helmut Kohl.

Flertalet röster menade att en återförening inte var aktuell. Trots spådomarna dröjde den inte ett år; den 3 oktober 1990 kom DDR att uppgå i Förbundsrepubliken Tyskland.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut