Vad är primärvalen?
När ett antal politiker officiellt deklarerat att de tänker försöka erövra presidentämbetet, ska de två partierna, demokraterna och republikanerna, välja ut varsin kandidat. Det sker genom att så kallade primärval hålls i delstaterna, eller i vissa stater genom en särskild process med lokala möten, kallad caucus.

I 2012 års val är frågan redan avgjord för demokraternas del, eftersom president Obama ställer upp för omval. Presidenten kan bara väljas om en gång.

Formellt innebär primärval/caucus att delstaterna väljer delegater till partikonventen, där presidentkandidaterna sedan slutgiltigt utnämns. I praktiken kan det stå klart redan under primärvalen vilka de två kandidaterna blir. Normalt pågår primärvalen från januari till juni.

Hur funkar partierna?
Demokraterna och republikanerna är de enda partier som spelar någon roll i USA. De fungerar dock inte alls som svenska politiska partier. Partiledare, enhetliga partiprogram och betalande medlemmar saknas. Även om republikanerna överlag är mer konservativa och demokraterna mer liberala, finns det stor ideologisk spännvidd inom bägge partierna. Presidentkandidaternas personliga profiler och lokala förankring spelar väl så stor roll som partitillhörigheten. Partierna fungerar främst som valorganisationer. Oberoende kandidater förekommer men de har alltid svårt att hävda sig.

Vad betyder pengarna?
Utan en rejäl kassa står sig kandidaterna slätt. Förmågan att dra in bidrag till kampanjen är alltså en avgörande faktor. Pengarna kommer från förmögna individer, företag, fackföreningar, intresseorganisationer och till en liten del genom statliga bidrag. Mycket pengar går till att köpa tv-tid för politisk reklam. Många anser att pengarnas växande betydelse skadar politikernas trovärdighet. Kongressen har försökt begränsa de privata bidragen genom lagstiftning.

Hur koras valets vinnare?
USA väljer president vart fjärde år och valdagen
infaller alltid tisdagen efter den första måndagen i november. 2012 års presidentval hålls den 6 november. Under slutfasen koncentrerar de två kandidaterna sig på de stora så kallade swing states, folkrika delstater där det väger jämnt. Tv-debatterna spelar en mycket stor roll.

Valtekniskt sett utser inte väljarna presidenten, de väljer elektorer som i sin tur röstar fram vem som ska ta plats i Vita huset. Delstaterna fungerar som valkretsar där vinnaren får alla elektorer. Hur många elektorer en stat har beror på folkmängden. Systemet gör att valets vinnare inte behöver vara den som totalt sett fått flest röster av väljarna.

Källor: Utrikespolitiska institutet, Washington Post, BBC