Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

”Säkerheten i hela regionen står på spel”

Onsdagens bombdåd mot militären i Ankara.
Onsdagens bombdåd mot militären i Ankara. Foto: ANADOLU AJANSI

Turkiet sitter fast i en farlig våldsspiral. President Recep Tayyip Erdogans kompromisslöshet kommer inte att göra hans undersåtar – eller omvärlden – tryggare.

För bara några år sedan betraktades Turkiet som en progressiv stat. Landets ledare tycktes eniga om att radikala reformer och pragmatisk konfliktlösning skulle stärka Turkiets ställning inom ”rikemansklubben” OECD och staka ut vägen mot EU-medlemskap.

I dag är Turkiet en sårad jätte på krigsstigen. Forna vänner som USA och EU betraktar det turkiska ledarskapet med skepsis. Bara landets strategiska läge gör att USA:s president och den Europeiska unionens toppskikt vill komma till tals med sina turkiska motparter.

Det är betydligt allvarligare ting än Erdogans sårade fåfänga som står på spel nu: det turkiska folkets trygghet, och i förlängningen också säkerheten i Mellanöstern och Europa.

Vad är det som har hänt?

I Turkiets fall är det svårt att inte sätta likhetstecken mellan president Erdogans ovilja till politiska lösningar och kompromisser, och hans nations utsatta läge.

Problemet för Erdogans regim är att de avgörande beslut som fattats hela tiden förvärrat de konflikthärvor som Turkiet är indraget i.

Fredsprocessen med kurderna övergavs för ett regelrätt krig mot PKK.

Syrienkurderna i YPG-milisen anklagas för attentatet i Ankara, men förnekar. YPG:s frammarsch i norra Syrien, möjliggjord av ryskt attackflyg, är dumdristig. Men Erdogan ser ingen annan lösning än artilleribeskjutning, och att utmana USA och dess allierade att sätta in marktrupper.

Ett ögonblicks närvaro av ett ryskt stridsplan i  utkanten av turkiskt territorium räckte för Turkiets flygvapen att ta till storsläggan och skjuta ned piloterna. Det hände i november förra året. I efterspelet till händelsen har Erdogan inte andats ett uns av självkritik.

I flyktingfrågan anklagade Erdogan EU för hyckleri när unionens utrikeskommissionär uppmanade Turkiet att öppna gränserna för den senaste syriska flyktingvågen. Något annat än utpressningstaktik tycks dock inte rymmas i  den turkiska presidentens EU-strategi.

Men det är betydligt allvarligare ting än Erdogans sårade fåfänga som står på spel nu: det turkiska folkets trygghet, och i förlängningen också säkerheten i Mellanöstern och Europa.

Terrordåd i Turkiet
  • Den 12 januari i år dödades minst elva personer, de flesta tyska turister, i ett bombdåd i Istanbul. En självmordsbombare utlöste sin sprängladdning kort efter klockan nio på morgonen i stadsdelen Sultaneh känd för sina många sevärdheter som dagligen lockar tiotusentals besökare.
  • Det dådet kom bara knappt tre veckor efter en bombexplosion den 23 december på Istanbuls inrikesflygplats Sabiha Gökcen. En anställd vid flygplatsen dödades och fem flygplan skadades. En kurdisk gruppering kallad Frihetsfalkarna tog på sig skulden för dådet.
  • Den 10 oktober förra året skedde den hittills dödligaste terrorattacken i Turkiets historia då två självmordsbombare attackerade en fredsdemonstration i Ankara. 102 människor dödades och över 500 skadades. Ingen gruppering har hittills tagit på sig skulden, men misstankarna riktas mot den islamistiska terrororganisationen Islamiska Staten, IS.
  • I somras, den 20 juli, dödades 32 människor vid ett självmordsattentat i staden Suruc vid Syriens gräns, riktat mot ett kurdiskt kulturcenter där hjälparbetet för syriska flyktingar samordnas. IS tog på sig skulden för det dådet.
  • I januari 2015, detonerade en kvinnlig självmordsbombare en sprängladdning på en polisstation i Istanbuls turistkvarter. Förutom kvinnan dödades en också polisman. 
  • Kvinnan, som tillhörde en vänsterextremistisk grupp, bar på ytterligare två laddningar som inte utlöstes.
  • Terrorattentat riktade mot civila är inte det enda hotet. Det turkiska samhället är också svårt splittrat av det dödligaste våldet mellan regeringsmakten och den kurdiska PKK-gerillan på tjugo år. Våldet mellan PKK och regeringen har eskalerat snabbt sedan vapenvilan mellan parterna havererade i somras.
  • Militärens offensiv mot den kurdiska militanta separatiströrelsen PKK har resulterat i 550 dödade, 150 av dem civila dödsoffer i de kurdiskdominerade delarna av Turkiet, enligt en sammanställning gjord av omvärldsgranskaren International Crisis Group. Det prokurdiska partiet HDP hävdar att antalet dödade civila är närmare 400.