Det kan bli indirekta fredssamtal om Mellanöstern redan om några dagar, hoppas USA och andra efter Mellanösternkvartettens möte i Moskva. Men det mesta hänger på Israel.
Efter en vecka av osämja mellan USA och Israel, efter palestinska raketer mot Israel och motsvarande vedergällning med bomber över Gaza var förväntningarna på fredagens Moskvamöte mellan EU, FN, Ryssland och USA inte särskilt stora — särskilt som det första uttalandet från mötet handlade om att Israel måste stoppa alla utbyggnader av bosättningarna.
Det är samma krav som USA ställt på Israel, men som premiärminister Benjamin Netanyahu och andra israeliska ledare mer eller mindre direkt avvisat.
Men sedan USA:s utrikesminister Hillary Clinton haft ett telefonsamtal med Netanyahu var hon mer optimistisk och sade att Netanyahu hade lämnat ett ”användbart och produktivt” svar på amerikanska krav för att starta om fredsprocessen.
Det var andra tongångar än för en vecka sedan. Israels besked om att 1.600 nya bostäder ska byggas i en annekterad del av Jerusalem sköt då USA:s mödosamma lirkande med att få parterna till förhandlingsbordet i sank.
Förutom Clinton deltog nu FN-chefen Ban Ki-Moon, EU:s utrikeschef Catherine Ashton, Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och förre brittiske premiärministern Tony Blair i mötet i Moskva.
Blair sade till Reuters att kvartetten hoppas ha ett färdigt ”paket” inom några dagar. Samtalen syftar till en fredsöverenskommelse inom två år på tvåstatslösningens grund.
Medan palestinierna på Västbanken hyllade beskeden från Moskva kom ett direkt avvisande från Israels utrikesminister Avigdor Lieberman.
– Fred kan inte införas på konstgjord väg efter en orealistisk tidtabell. Denna typ av uttalanden bara skadar möjligheterna att nå en överenskommelse, sade Lieberman.
I mångt och mycket påminner kvartettens dagordning om den vägkarta man lade fram 2002. Då räknande man med en tvåstatslösning redan 2005 och vägen dit kantades också av bosättarstopp och vapenvila. Men det var innan Hamas tog över Gaza och före fortsatta fientligheter med Israels Gazaoffensiv i början av 2009 på mest framträdande plats.
Den avgörande anledningen till att ”vägkartan” försvann från dagordningen var dock att Bushregeringen — utan konsultation med kvartetten — beslöt sig för att stödja Israels avsikt att behålla bosättningarna på Västbanken.