Stödet för kriget i Afghanistan sjunker i USA. Nästan hälften av väljarna tycker inte att det är värt att utkämpa, visar en opinionsundersökning.
Mindre än en fjärdedel av de tillfrågade säger att USA bör sända fler soldater till Afghanistan. Drygt en fjärdedel anser att styrkan bör vara oförändrad och nära hälften vill minska den, rapporterar tidningen Washington Post och tv-kanalen ABC News.
47 procent av de tillfrågade säger att kriget i Afghanistan inte är värt att utkämpa medan 51 procent säger att de stöder det.
Resultatet tyder på att stödet för kriget blivit svagare samtidigt som oppositionen mot det ökar, främst bland liberaler och demokrater. Nära två tredjedelar av demokraternas väljare anser att kriget inte borde föras. Bland väljare som kallar sig liberala har stödet för president Barack Obamas krigsmål minskat med 20 procentenheter sedan en tidigare studie. Nu säger nära två tredjedelar av liberalerna att USA ska ta hem soldater från Afghanistan.
42 procent av väljarna befarar att USA är på väg att förlora kriget medan 36 procent tror på seger.
Knappt två tredjedelar av de tillfrågade tvivlar på att USA:s insats i Afghanistan kan ge landet en effektiv regering.
Trots tveksamheten inför kriget stöder nära två tredjedelar av väljarna Obamaregeringens sätt att sköta det.
Allmänhetens tvivel på kriget återspeglar sig också i kongressen där partikamrater till demokraten Obama uttryckt sin oro.
USA står för 62.000 av de omkring 100.000 Natoledda utländska soldaterna som slåss i Afghanistan. Obama har godkänt att USA:s trupp växer till 68.000 soldater.
I Sverige är stödet för den svenska krigsinsatsen i Afghanistan tydligare. Varannan svensk tycker att det är rätt att Sverige skickar soldater dit, visade en opinionsundersökning av Novus Opinion enligt TV 4 Nyheterna i juli. Stödet är störst bland män och borgerliga väljare. 63 procent av männen tycker att det är rätt att skicka dit soldater — nästan dubbelt så många som bland kvinnorna där 35 procentär för detta.
USA inledde kriget i Afghanistan i oktober 2001 efter angreppen mot World Trade Centers tvillingtorn i New York och militärhögkvarteret Pentagon i Washington den 11 september samma år.