Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Världen

Sauli Niinistö: Säkerhet och fred är de viktigaste frågorna för nationen

Foto: Niklas Meltio

Finland bör hålla dörren öppen för att söka medlemskap i Nato. Rysslands president Putins främsta mål är att destabilisera Ukraina. Det nya svensk-finska försvarssamarbetet kan leda till djupare samarbete också i andra frågor. Det säger Finlands president Sauli Niinistö i en stor DN-intervju.

På söndag är det halvtid för president Niinistö, efter tre år på posten. I Finland är det presidenten som efter riksdagsval formellt utser regeringen. Landets utrikespolitik leds av presidenten i samverkan med regeringen. Vad många svenskar nog inte vet är att presidenten dessutom är överbefälhavare.

Vad innebär ansvaret som över­befälhavare?

– Jag beslutar om grundvalarna för rikets försvar, betydande förändringar i försvarets beredskap samt i betydande militära ange­lägenheter. Men jag gör det sedan försvarsministern, försvarsmaktens kommendör eller statsministern först lagt fram förslag. Men frågor om försvarsmakten har ju en anknytning till utrikes- och säkerhets­politiken. Vi lever i en värld där alla slags frågor har en anknytning till något annat, säger Sauli Niinistö.

Han påpekar att inte minst Rysslands annektering av Krim och krigföringen i Ukraina visar detta.

– Spänningen har ökat i Europa och man ser det också i Östersjöområdet. Vi har haft fem ryska kränkningar av luftrummet, tre av dem i augusti. Vi reagerade tydligt diplomatiskt och sedan dess har de upphört, säger Sauli Niinistö.

Sveriges och Finlands flygvapen ska under våren öva med USA som baserar amerikanska F-16-plan på Ämaribasen hos Natogrannen Estland. Rysslands ambassadör i Sverige har i samtal med svenska UD framfört kritik mot övningen. Men på finländsk sida har de inte uppfattat liknande signaler:

– Jag har inte hört något slags budskap från Ryssland eller ryska representanter om detta, säger president Niinistö.

Som nära granne till Ryssland reagerade Finland mycket snabbt vid invasionen av Krim den 28 februari förra året. Detta samtidigt som Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt fick kritik när han uttryckte förståelse för Ryssland agerande. Den 2 mars samlade Niinistö landets nyckelministrar och gjorde ett skarpt uttalande om att Rysslands aggression bröt mot internationella avtal.

– Vi har en katastrof i Ukraina och det är hemskt för människorna där. Men vi har också en annan kris i relationerna mellan Ryssland och Europeiska Unionen och Ryssland och Väst – och den har hela tiden tilltagit. Vi borde göra allt vi kan för att det inte blir värre och det har jag, och många andra, försökt, säger president Niinistö. Han har själv talat med Rysslands president Putin på telefon och de två träffades i augusti i Sotji.

Vad är president Putins mål i Ukraina?

– Jag anser att Ryssland vill destabilisera Ukraina så att Putin ständigt har en situation där det finns ett antal svåra frågor som man håller öppna och olösta. Jag tror inte att Ryssland vill utvidga sitt territorium – men man utövar en andlig påverkan över sinnena. Slutmålet är klart: Putin vill inte att Ukraina blir mer knutet till väst och EU – för att inte tala om till Nato, svarar Sauli Niinistö.

Finland har en stor export till Ryssland, vilken blivit lidande i takt med att den ryska ekonomin blir sämre. Ändå öppnar Niinistö för nya sanktioner från EU:s sida mot Ryssland:

– Om separatisternas frontlinje flyttas fram en gång till måste EU besluta om nya sanktioner, säger han.

President Sauli Niinistö ger intervjun i sin ljusa tjänstebostad Talludden i Helsingfors. Vi sitter i stoppade fåtöljer av finländsk björk. Presidentens residens från 1993 gör med sina höga fönster och massiva väggar ett stramt, högtidligt, men ändå modernt intryck.

Det är också en signal om att presidentämbetet stegvis har moderniserats. Den mest kända företrädaren på presidentposten var Urho Kekkonen som ganska så självsvåldigt styrde Finland åren 1956–1982. Kekkonens residens Ekudden har blivit museum och presidentens makt har stegvis begränsats så att Finland på EU-toppmöten numera företräds av statsministern.

Ett nytt inslag i säkerhetspolitiken är det fördjupade försvarssamarbetet med Sverige, vilket Finlands respektive Sveriges försvarsministrar Carl Haglund och Peter Hultqvist berättade om i DN den 18 februari. Från dagens övningar ska det utvecklas till att omfatta krishantering och ytterst krig. Det kan synas vara en paradox att två länder som är militärt alliansfria ska samarbeta så tätt. Presidenten utesluter för sin del ingenting:

– Vi ska inte ha något slutmål. Utan låt oss se, steg för steg, hur långt det kan gå – målet är helt öppet, svarar Niinistö som redan ser två vinster med samarbetet:

– Den ena fördelen är att det blir bättre militär prestations­förmåga både för nationellt försvar och krishantering. Det är viktigt att försvarsmakterna är kompatibla. Den andra fördelen är att om vi kan komma överens om ett så känsligt område som försvaret, då hoppas jag att det också hjälper oss att diskutera större politiska frågor. För Finlands del är allting vi kan göra mer ihop med Sverige positivt, säger Sauli Niinistö.

I både Sverige och Finland har det skärpta läget i Europa lett till en bred politisk enighet om att det militära försvaret måste få större anslag. Men i bägge länderna är finansieringen ännu olöst.

– Säkerhet och fred är de största frågorna för nationen. Jag hjälper gärna de politiska partierna om de frågar mig, jag har några erfaren­heter, säger Sauli Niinistö och ler. Han var finansminister åren 1996–2003 och sanerade då Finlands statsfinanser genom hårda nedskärningar.

Det nya säkerhetsläget har också lett till allt mer intensiv debatt om att söka inträde i försvarsalliansen Nato, där varken Sverige eller Finland är med.

När den finländska regeringen med sex partier tillträdde efter riksdagsvalet 2011 slog den fast att ”Finlands regering planerar inte att ansöka om Nato under denna regeringsperiod”. En motsvarande förklaring avgav den svenska regeringen Löfven i oktober 2014: ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”.

Den 19 april är det åter riksdagsval i Finland. Därefter blir det en viss förändring av den finländska Nato-positionen, förutspår Sauli Niinistö:

– Jag samlade i december alla riksdagspartiernas partiledare. Vi diskuterade saken och var eniga om att under nuvarande förhållanden är frågan om Nato inte aktuell. Men jag tror alla var på det klara med att vi inte själva ska stänga dörren, säger presidenten och förklarar:

– Jag vill inte säga att dörren är öppen, så att det bara är att gå in. Men vi håller öppet för möjlig-heten att vi gör en inträdesansökan. Jag tror att regeringsprogrammet kommer att vara olika mot år 2011, då man sade att man inte ska göra någonting i frågan.

Samtidigt poängterar presidenten att både förhållandena i Finland och omvärlden gör att ett snabbt inträde är uteslutet. Både folk-opinionen och läget i omvärlden talar emot detta:

– Den senaste finländska opinionsmätningen gav 26 procent för Nato och 43 emot. Vi behöver också två tredjedels majoritet i riksdagen. Det är fakta. Det är också så att omständigheterna just nu är sådana att många på Västs sida sagt att det kanske inte är klokt att ansöka nu, säger Sauli Niinistö.

Just nu förbereder sig presidenten och Finland för att ta emot statsbesök från Sverige. Carl XVI Gustaf genomför tillsammans med drottning Silvia ett tre dagars besök i Finland. Också utrikesminister Margot Wallström och utbildningsminister Gustaf Fridolin deltar.

Det senaste svenska statsbesöket i Finland skedde 2003. Man kan ju undra hur viktigt ett sådant besök är i dag med snabba kommunikationer och mobiler kopplade till internet?

– En personlig kontakt betyder mycket mer än när det sker via alla tekniska apparater, svarar presidenten. Han påminner om att det svenska kungaparet är mycket populärt i Finland:

– Kungaparet värderas högt och de besöker ju på sätt och vis alla finländare, understryker Sauli Niinistö.

Besöket kommer att präglas av deras gemensamma historia, omvärld och framtid. I år är det 75 år sedan Vinterkriget avslutades, ett krig där svenska frivilliga stred mot Sovjetunionen för Finlands frihet. Kungen kommer att hedra stupade svenskar med en krans på Sanduddens begravningsplats. De svenska gästerna får också se nutida finska jägarförband som övar strid i bebyggelse samt militära sjukvårdshelikoptrar som kan sättas in på EU-uppdrag.

Men innan dess ska Sauli Niinistö i helgen till skid-VM i Falun. Niinistö har idrottat i flera sporter och spelar tennis. I Falun vill han träffa svenske skidlöparen Johan Olsson som han beundrar för VM-guldet på femmilen i Val de Fiemme 2013.

– Johan Olsson körde helt och hållet själv i 40 av de 50 kilometerna. Sådant är sällsynt, jag uppskattar det mycket och skulle vilja fråga honom: ”Var har du lärt dig denna finska sisu, som du har mer av än vi i Finland?”

Sauli Niinistö

• Finlands president sedan 2012.
• Född 1948, gift med Jenni Haukio, född 1977.
• Två söner födda 1975 och 1980 i äktenskap med Marja-Leena Alanko, avliden 1995.
• Jur kand, vice häradshövding och kapten i reserven.
• Riksdagsledamot Samlingspartiet 1987–2003, 2007–2011, partiord­förande 1994–2001.
• Justitieminister 1995–96, finansminister 1996–2003, vice ordförande Europeiska investeringsbanken 2003–2007.
• Riksdagens talman 2007–2011.

Svenska statsbesöket i Finland 3–5 mars

• Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia åtföljs av utrikesminister Margot Wallström, (S), och utbildningsminister Gustaf Fridolin, (MP).
• Programmet innefattar förutom officiella samtal och middagar en rad besök med historisk anknytning, militär verksamhet samt utbildnings och företagssatsningar.