– Det här är en bra fråga för Folkpartiet för det kombinerar två områden där partiet har hög trovärdighet, integrationspolitik och skolpolitik, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet som bland annat forskat om SD, Folkpartiet och integrationspolitik.
I valrörelsen 2002 låg Folkpartiet dåligt till i opinionsmätningarna, tills man kom med kravet på obligatoriska språktest för att få svenskt medborgarskap, en fråga som väckte stor debatt.
Ett klassiskt lyckat utspel ska vara just så, enligt Andreas Johansson Heinö. En "ny fräsch fråga" som fångar upp något som ligger i luften och som samtidigt speglar ett partis ideologi och tradition. Men när det gäller onsdagens burkautspel från Jan Björklund stämmer detta bara på vissa punkter, säger han.
Klassisk FP-fråga: Ja. Men fräsch? Nej.
– Lyckokastet med språkkravet var att det hade helt rätt timing. Då kändes det nytt, samtidigt som det fick mycket kritik. Nu är burkan lite uttjatad.
Självklart hoppas FP på att vinna väljare. Men om kravet på förbud mot heltäckande slöjor i skolan ska få någon effekt på partiets valresultat kräver det fler utspel och debatter och att andra partier engearer sig i frågan, säger Andreas Johansson Heinö.
Vilka likheter finns det mellan burkautspelet och språktestkravet?
– Likheten är att det är symbolfrågor inom integrationsområdet, där förslagen i sig inte är så anmärkningsvärdiga och dramatiska men där symbolvärdet är stort, man associerar till något större.
– Det är inte jättemånga skolor i Sverige där detta är en aktuell fråga. Men frågan om burka i skolan har ändå ett symbolvärde, en fråga som diskuteras på många håll och har stor sprängkraft.
Flörtar FP med Sverigedemokraternas tänkbara väljare?
– Grunden till utspelet är att man vill vinna väljare, men inte specifikt SD-väljare. Tvärt om kan snarare SD gynnas av det här utspelet. Det har varit ganska tyst de senaste månaderna om invandring och integrationspolitik, nu kommer det tillbaka igen.
Folkpartiet dammade av språkkravet för medborgarskap även inför förra valet och har kvar förslaget i sitt partiprogram. Men frågan är lagd i träda och har inte drivits i allianssamarbetet.
Precis som burkaförslaget var språktestförslaget ganska luddigt och ospecificerat. Inför valet 2002 hade partiet problem med att förklara sin politik. Anklagelserna om främlingsfientlighet och fiske i grumligt vatten haglade.
I dag har Folkpartiet bättre förutsättningar att ge sig in i debatten, enligt Andreas Johansson Heinö. Partiet har integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni och flera andra tunga namn inom integrationspolitiken, man har fört diskussioner internt om invandrings- och integrationspolitik och känner självförtroende i frågan.
– Man vet också att de andra partierna har svårt att ta ställning och inte vill debattera frågan.
Kommer vi att få se fler utspel av den här sorten inför valet?
– Jag tror att integrationspolitik kommer att få ett visst utrymme, men det kommer inte bli jättestort, det är så få som vill ta i frågan. Man tror att det gynnar SD och att man själva förlorar på det, säger Andreas Johansson Heinö.