Sderot.
Nu börjar de israeliska förlusterna stiga - ändå fortsätter raketattackerna mot Israel. Invånarna i sydisraeliska staden Sderot har fått utstå raketregnet länge, och de har hög smärtgräns för antalet egna stupade.
- Armén måste återockupera Gazaremsan och rensa upp området. Det handlar om att försvara landet. Vi måste visa vår styrka, vi måste visa Hamas att vi inte är rädda. Och vi som bor här måste få lugn och ro - det är värt ett högt pris, säger 57-åriga förskolelärarinnan Raisa Bechpael till TT i Sderot.
Staden, med cirka 24.000 invånare, ligger ett par kilometer från gränsen till Hamasstyrda Gazaremsan och har i åratal varit utsatt för tusentals raket- och granatattacker. Nu är Israel sedan den 27 december djupt engagerat i den militära "Operation gjutet bly" i Gazaremsan - en operation med uttalat syfte att just stoppa attackerna.
Men ännu är inte syftet nått. Bara sedan operationen startade har över 500 palestinska projektiler skjutits mot orter i södra Israel - och kostat fyra israeler livet.
Och även sedan marktrupper gick in i Gazaremsan i lördags, bland annat för att ta kontroll över avskjutningsplatser, regnar raketerna. I måndags kom ett 40-tal attacker, och på tisdagen låg räkneverket på minst 30. En raket slog ner i Gedera, cirka 45 kilometer från Gazaremsan, vilket är längre än palestinierna tidigare nått.
Samtidigt har hittills sex israeliska marksoldater stupat och 83 skadats. Och finns det någonting som är känsligt i Israel så är det förluster i egna soldater.
Många militäranalytiker menar också att Israels uttalade mål är mer eller mindre omöjliga att uppnå med nuvarande metoder. Och i måndags restes för första gången tvivel i israelisk tv om "Operation gjutet bly", som enligt sjukhuskällor i Gazaremsan också kostat omkring 660 palestinier livet, är värd priset.
Men på en gata i Sderot talar 24-åriga Hodaya Ohana, i virkad vit mössa och lång kappa, om tålamod.
- Markoffensiven har bara börjat. Vi vet inte vad som kommer att hända. Men vår regering har visat tålamod i många år. Vi har försökt prata med Hamas. Men de vill inte prata med oss - de vill döda oss.
Plötsligt ljuder flyglarmet om att fler raketer är på väg. Folk i Sderot skyndar mot skyddsrummen. Efter några sekunder hörs två dova explosioner i staden. Därefter kommer signalen för faran över, och människorna lämnar skyddsrummen.
- Ändå känner jag för palestinierna också. Vi måste lära oss tala med varandra. Det är nog inte tid för det nu - men kanske i framtiden, säger Ohana.