I dag måndag fortsätter förhandlingarna om Actaavtalet i Nya Zeelands huvudstad Wellington. Inför mötet har kraven på insyn vuxit. EU-länderna är nu eniga om att sekretessen bör minska, men det är långt ifrån säkert att de får gehör för det.
Actamötet i Nya Zeeland pågår denna vecka mellan 12 och 16 april. De hetaste frågorna på agendan är sekretessen och åtgärder mot upphovsrättsbrott på internet. Syftet med avtalet är att länderna som deltar – EU, USA, Japan med flera – ska enas om hur immaterialrätten (patent, upphovsrätt med mera) ska skyddas.
EU:s ståndpunkt är att medborgarna bör få mer insyn i hur förhandlingarna fortlöper – men bara om alla parter är ense om det. Unionen kommer alltså inte med några ultimativa krav, utan endast önskemål. Detta är en linje som den svenska regeringen länge argumenterat för. Bland övriga länder som deltar finns dock de som hela tiden har motsatt sig öppenhet.
Sekretessen har försvarats med att så här går det alltid till när internationella handelsavtal förhandlas fram. En mångstämmig kör av kritiker invänder att Acta inte är ett handelsavtal utan ett avtal om immaterialrätt (patent, upphovsrätt med mera). I vår globaliserade och digitaliserade tid griper dessa frågor så djupt in i medborgarnas liv att de måste diskuteras öppet, menar kritikerna.
Ett närapå enigt EU-parlament antog för en månad sedan en deklaration där man kräver att kommissionen lägger Actapappren på bordet – oavsett om övriga länder godtar det eller ej.
- Hittills har vi fått lita till läckor och rykten. Om kommissionen nu gör som vi säger så kan vi på allvar börja diskutera Actaavtalets innehåll också, sade den svenske parlamentarikern Christian Engström (Piratpartiet/De Gröna) till DN.se då.
Parlamentarikerna kommer att få ta ställning till den slutgiltiga avtalstexten, men de menar att utan löpande information får de inget verkligt inflytande. Dragkampen mellan EU:s olika organ utspelas mot bakgrund av det nya Lissabonfördraget, som ger parlamentet rätt till mer insyn i internationella förhandlingar. Skulle kommissionen ignorera resolutionen hotar parlamentet med EU-domstolen.
Kritiken mot sekretessen har fått extra bränsle av att den amerikanska regeringen givit representanter för ett antal bolag med starkt intresse av upphovsrätten tillgång till dokument från förhandlingarna.
Sekretessen till trots har en hel del kommit ut i form av läckta dokument. Den kanske intressantaste läckan visar att EU och USA står långt ifrån varandra i en de mest kontroversiella frågorna. Den rör internetleverantörernas ansvar när deras abonnenter bryter mot upphovsrätten, exempelvis genom illegal fildelning.
Både EU-kommissionen och den svenska regeringen har vid flera tillfällen insisterat på att Acta inte kommer att ändra europeisk eller svensk lag som styr ansvarsförhållandena. Acta-kritikerna befarar att amerikanska krav kan leda till att internetleverantörerna ser sig tvungna att övervaka och i värsta fall stänga av användare.