När invånarna i Maiduguri i norra Nigeria vaknade i måndags morse var deras stad plötsligt i det närmaste belägrad. Alla affärer var stängda, gator och vägar avspärrade och bevakade av polis. I kvarteret kring den fundamentalistiska sekten Boko Harams högkvarter rasade snart hårda strider mellan sektens medlemmar och nigeriansk polis och militär.

De våldsamma sammandrabbningarna upphörde inte förrän sektens ledare, den karismatiske Muhammad Yusuf, i torsdags eftermiddag greps och kort efteråt sköts ihjäl av polisen. Liken från hundratals militanta islamister, civila och poliser låg längs gatorna, berättar en invånare i Maiduguri för DN på telefon från Nigeria och sätter den totala dödssiffran till ett tusental.

Livet har börjat återgå till det normala igen i Maiduguri, men frågan är vad den senaste veckans våldsamheter säger om läget i Nigeria och vad de eventuellt kan få för konsekvenser för Afrikas folkrikaste nation.

Landets befolkning på cirka 150 miljoner är ganska jämnt fördelad mellan kristna och muslimer, och religiösa spänningar har funnits länge. De har spetsats till sedan 12 av landets 36 delstater införde sharialag efter demokratiseringen 1999, med flera utbrott av våldsamheter mellan kristna och muslimer därefter.

Det tycks dock inte finnas någon direkt risk för att Boko Harams uppror kommer att leda till nya folkliga motsättningar eftersom sekten saknade ett bredare stöd bland muslimer i allmänhet. Däremot har sektledaren Yusufs våldsamma död i händerna på polisen väckt en hel del kritik både i Nigeria och omvärlden.

Det är en kritik som kan komma att spä på ett redan utbrett missnöje med polisbrutalitet, illa fungerande statliga institutioner och ett korrupt politiskt ledarskap, vilket i sin tur kanske kan komma att ytterligare öka stödet för precis sådana fundamentalistiska rörelser som Boko Haram. Sektens medlemmar har framför allt varit unga, fattiga och arbetslösa män.

Nigeria är en av världens främsta producenter av råolja, men ändå är mer än två tredjedelar av befolkningen fattig medan den traditionella eliten köper sig inflytande eller fuskar till sig politisk makt vid valurnorna. Det håller sällan i längden, och experter varnar för att norra Nigeria kan utgöra en grogrund för internationell muslimsk fundamentalism och terrorism.

Det finns också en växande känsla bland nigerianer av att regeringen håller på att tappa greppet. Det väpnade upproret i Nigerdeltat i söder har länge stört ordningen, också det åtminstone delvis sprunget ur fattigdom och statens svindleri av oljeinkoms­terna. Nyligen slog extremisterna till i landets ekonomiska cent­rum, mångmiljonstaden ­Lagos, där man genomförde spräng­attentat mot en stor oljedepå.

Möjligen borde president Umaru Yar’adua se Boko Harams uppror som en varningssignal, så att inte han också vaknar belägrad av allvarliga och våldsamma problem en dag.