WASHINGTON.
USA-senaten har nu i praktiken övergett allt hopp om en klimatlagstiftning i år. Chansen för ett nytt klimatavtal i Köpenhamn minskar avsevärt när president Obama inte har ett kongressmandat i ryggen. "Utsikterna är mycket dystra", säger Michael Levi, klimatexpert vid tankesmedjan Council on Foreign Relations.
Enligt Levi ställer bristen på framsteg i senaten till stora problem, men han betonar också att det finns en rad andra motsättningar som gör en uppgörelse osannolik vid Köpenhamnskonferensen. Han menar att det är dags för en Plan B där ambitionerna dras ner så att klimatmötet i december kan fungera mer som en vägvisare mot fortsatta förhandlingar.
Andra bedömare i USA talar om G20 – gruppen med ledande industri- och utvecklingsländer – som ett lämpligt forum för en fortsatt process.
Förväntningarna om ett nytt klimatfördrag i Köpenhamn har snabbt tonats ned i USA sedan den demokratiske senatsledaren Harry Reid gjort klart att det inte finns tid att ta upp klimatfrågan till behandling förrän nästa år. Den demokratiska majoriteten i senaten ger högsta prioritet åt att få igenom en sjukvårdsreform och det kan även i bästa fall ske tidigast mot slutet av året. Klimatet får komma i andra hand.
USA:s energiminister Steven Chul backar och säger att det inte handlar om ”nu eller aldrig” i Köpenhamn. Det viktiga är att framsteg görs.
Det är dock inte så säkert att det blir så lätt att gå vidare med ett klimatförslag under nästa år. USA håller kongressval i november 2010. Höga arbetslöshetssiffror bidrar till att det kan bli svårt att samla en majoritet. Många demokrater – särskilt i industritunga delstater i Mellanvästern – känner sig sårbara mot förväntade republikanska attacker om hur en hårdare klimatlagstiftning hotar USA:s ekonomi.
För Barack Obama blir det nu betydligt svårare att leva upp till tidigare löften om hur USA – till skillnad från vad som gällde under företrädaren George W Bush – ska ta på sig en internationell ledarroll för att för att få till ett nytt globalt klimatfördrag. Det är inte längre troligt att han kan ta täten när han på tisdag deltar i FN:s klimatmöte i New York.
Det såg betydligt ljusare ut tidigare i somras, när representanthuset i kongressen trots en splittring bland demokraterna antog ett lagförslag som ska minska USA:s utsläpp av växthusgaser. Förslaget är byggt kring ett system med ”Cap & trade” där begränsningar kombineras med en handel i utsläppsrätter. Men president Obama saknar ändå i praktiken ett mandat att göra globala utfästelser så länge senaten inte antar ett förslag som kan sammanjämkas med representanthusets version.