Den för krigsförbrytelser anklagade Karadzic, bosnienserbiska utbrytarrepubliken Republika Srpskas president under Bosnienkriget, åtnjuter ett stort stöd bland nationalistiska serber och ses av dessa som en krigshjälte.
När mötet i den serbiska huvudstaden framåt sena kvällen avslutades drabbade flera hundra fotbollshuliganer samman med polisen. Huliganernas stenkastning besvarades av ordningsmakten med tårgas och gummikulor. Till slut lyckades den välorganiserade polisstyrkan upplösa skarorna av företrädesvis unga män.
Enligt räddningstjänsten, citerad av serbiska nättidningen B92, skadades 15 poliser och 13 civila i sammanstötningarna, bland dem en spansk filmfotograf. Efter vad som kommit fram hittills har dock ingen skadats allvarligt.
Betydligt våldsammare scener utspelade sig för några månader sedan i samband med att Kosovo utropade sig som självständigt. Bland annat attackerades då den amerikanska ambassaden av uppretade nationalister, som ser provinsen i söder som något av Serbiens hjärta.
Belgradpolisen har ända sedan tisdagskvällens manifestation annonserades byggt upp beredskap för att något liknande inte ska upprepas.
Ett ögonvittne som DN.se talade med vid 21-tiden sade att det i kvarteren strax intill demonstrationen var påtagligt lugnt, "närmast ett normalt läge, med barnfamiljer på promenad på gågatan". Senare förändrades dock bilden.
Att det var just fotbollshuliganer som stod bakom våldsamheterna denna kväll är inte förvånande - så sent som i förra veckan visade en hård kärna av anhängare av Belgradlaget Partizan var deras politiska preferenser ligger. Stöd för den gripne Karadzic visades från läktarplats med slagord och banderoller under Partizans vänskapsmöte i Belgrad med franska Olympique Lyon.
Under sammanstötningarna på tisdagskvällen ska, enligt uppgift, även den spanske filmfotografen ha fått sin kamera slagen ur händerna av uppretade demonstranter.
Enligt bedömare i Belgrad hade manifestationen inte lockat till så stor uppslutning som arrangörerna hoppats, trots att man aktivt bussat in deltagare från runtom i landet samt från den bosnienserbiska delen av Bosnien-Herzegovina. Inte desto mindre framstod den som en massiv stödaktion för Karadzic.
Uppslutningen bakom den hårdföra och EU-avvisande linje som manifestationen visade avtar dock i Serbien, nyligen demonstrerat i parlamentsvalet där västorienterade partier gick framåt och lyckades samla tillräckligt stöd för att bilda en majoritetsregering.
Måltavla nummer ett för demonstranterna var Boris Tadic, Serbiens EU-vänligt sinnade president som av nationalister nu fått öknamnet "den gule diktatorn". Namnet syftar på att han, enligt motståndarna, lämnar ut krigshjälten Karadzic till FN:s krigsförbrytardomstol för det forna Jugoslavien (ICTY) i Haag i Nederländerna. Domstolen ses av nationalisterna som en inrättning som vill straffa Serbien för vad som skedde under de jugoslaviska krigen under 90-talet. Den gula färgen förknippas med det parti, Demokratiska partiet, som Tadic tillhör.
Av allt att döma kommer Radovan Karadzic att inom kort utlämnas av Serbien till Haagdomstolen. Uppgifter tyder dock på att expresidentens advokat lyckats med sin taktik att fördröja utlämningen genom att sända in sin överklagan från en så avlägsen plats som möjligt.
Enligt nyhetsbyråer lämnades dokumentet in i sista minuten, sent i fredags, till ett postkontor i den serbiska delen av Bosnien-Herzegovina, något som lär bidra till att postgången drar ut på tiden.